Den eviga ungdomens stad
Förutom att befinna mig i den så sitter jag med två 14-åriga tjejer och kollar på Sex and the City! Evig ungdom eller något liknande! Fast Samanthas repliker...verkar räcka för evigt!
Och ändå är hon inte i mitt Uppsala.
Det finns en evighet bortom Fyrisån. Imorgon ska jag visa två 14-åriga tjejer hur skåpet ska stå!
Forsränning, sillunch och champagnegalopp! Jag ska noga se till att de bara betraktar och lär! Sill får de givetvis äta, så tar jag nubben! Galoppera likaså, så tar jag skumpan. Orättvist? Inte alls. Det finns en evighet på andra sidan Fyrisån. För två 14-åriga tjejer!
Lev väl och njut av våren, kärleken och evigheten!♥♥
Modersmjölk
De här fick jag med modersmjölken! Bland mycket annat. Och bland många andra!
Et, je ne regrette rien!
http://www.youtube.com/watch?v=8YGXsw3XK9I
http://www.youtube.com/watch?v=2ZFr2Fh66zs
http://www.youtube.com/watch?v=TW6QiI7hHGA
http://www.youtube.com/watch?v=e-VrfadKbco
Lev väl!♥
Et, je ne regrette rien!
http://www.youtube.com/watch?v=8YGXsw3XK9I
http://www.youtube.com/watch?v=2ZFr2Fh66zs
http://www.youtube.com/watch?v=TW6QiI7hHGA http://www.youtube.com/watch?v=e-VrfadKbco
Lev väl!♥
Kärleksfulla kommentarer
En vanlig dag vid middagsbordet. Dvs lite smått kaotiskt, alla är inte samlade, något eller då för all del någon fattas, någon är på uruselt humör och toapappret är slut.
För är det något, som alltid infaller exakt samma tid som middag, så är det toabesök och telefonsignaler. Telefonsignalerna kan man ju nonchalera men med andra signaler i kroppen är det värre. Jag ser för mig hur toarullarna hoppar ut på ett led till tonerna av Ballroom Blitz. Allt i ett försök att säga att ni måste sprida ut besöken på clo. Min mormor sa alltid clo. Clousette kräver lite mer tid i anspråk så att säga.
http://www.youtube.com/watch?v=qswKeWhjaUc
Men, en vanlig dag vid middagsbordet med kanske 3/4 samlade, utbrister plötsligt den väna systern "Jag förstår inte varför så många tjejer på skolan tycker att D är snygg!"
En kort, väldigt kort, andningspaus, sedan kommer de vackraste ord hon just då känner "Och du som är så ful!"
En vanlig dag vid middagsbordet.
Lev väl!♥
För är det något, som alltid infaller exakt samma tid som middag, så är det toabesök och telefonsignaler. Telefonsignalerna kan man ju nonchalera men med andra signaler i kroppen är det värre. Jag ser för mig hur toarullarna hoppar ut på ett led till tonerna av Ballroom Blitz. Allt i ett försök att säga att ni måste sprida ut besöken på clo. Min mormor sa alltid clo. Clousette kräver lite mer tid i anspråk så att säga.
http://www.youtube.com/watch?v=qswKeWhjaUcMen, en vanlig dag vid middagsbordet med kanske 3/4 samlade, utbrister plötsligt den väna systern "Jag förstår inte varför så många tjejer på skolan tycker att D är snygg!"
En kort, väldigt kort, andningspaus, sedan kommer de vackraste ord hon just då känner "Och du som är så ful!"
En vanlig dag vid middagsbordet.
Lev väl!♥
Rollatorval!
Rollatordagar! Rubriken till en av dagens annonser i husorganet, LjP. Det var en väldigt blandad kompott i dagens tidning. Av annonser. Jisses vad mycket vi kan välja mellan.
Och för att inte tala om, val av rullator.
Förutom att vi kan välja mellan olika rullatormodeller så får vi också 10+% rabatt på alla rullatortillbehör. Dessutom kommer en man och besiktigar din rullator imorgon. Om det skulle behövas.
Lappland! Har ryggstöd och käpphållare. Let´s go! Innerollator i flera färger. Banjo är en nyhet för bara 1.100.
Inte visste jag att det kommer att innebära val även på rullatorområdet. När den dagen kommer. Och det kan vara desto förr än senare. Men det är klart att en Ljusdalstacka måste välja Let´s go!
Och lite upplivad blir jag av tanken på att det är val även till rollatorracet!
Men vad sjutton är Karl-Oskar? Ordinarie pris 3.360 och nu bara 2.999!
Lev väl!♥
Med eller utan Karl-Oskar, Let´s go eller Banjo!
Och för att inte tala om, val av rullator.
Förutom att vi kan välja mellan olika rullatormodeller så får vi också 10+% rabatt på alla rullatortillbehör. Dessutom kommer en man och besiktigar din rullator imorgon. Om det skulle behövas.
Lappland! Har ryggstöd och käpphållare. Let´s go! Innerollator i flera färger. Banjo är en nyhet för bara 1.100.
Inte visste jag att det kommer att innebära val även på rullatorområdet. När den dagen kommer. Och det kan vara desto förr än senare. Men det är klart att en Ljusdalstacka måste välja Let´s go!
Och lite upplivad blir jag av tanken på att det är val även till rollatorracet!
Men vad sjutton är Karl-Oskar? Ordinarie pris 3.360 och nu bara 2.999!
Lev väl!♥
Med eller utan Karl-Oskar, Let´s go eller Banjo!
Ljusdalstacka per definition
Jag måste förklara en del. Tror jag. Har fått några förfrågningar ang Ljusdalstackor. Vad är det och vad är det för definition på en sådan?
Först och främst är en Ljusdalstacka en kvinna som inte går av för hackor! Hon älskar Hälsingland och Ljusdal är alltid Ljusdal för henne. No matter what! Or wherever she lays her hat, there is Light Valley. 
Begreppet myntades en magisk kväll i Uppsala. Uppsala är också rätt viktigt i Ljusdalstackornas medvetande.
En magisk kväll på Svenssons Bakficka. Några romantiska par och tjejer från Ljusdal skulle låta sig väl smakas av mat och dryck. Mat och dryck är väldigt, jag säger väldigt, viktigt i Ljusdalstackornas liv.
Ljusdalstjejerna åt och drack. Dessutom hade de mage att skratta. Mycket och ofta. Och framförallt högt.
De romantiska paren åt och drack också. Men deras smilband var betydligt mindre än tackornas. Man skulle nästan kunna drista sig till att säga att det var lite småsurt kring de romantiska paren.
Min ljuvliga syster H befann sig i de bakre regionerna av restaurangen denna kväll. Detta betydde inte att hon inte hörde. Nog hörde hon. Bräkandet och frustandet från nästan 10 ljuvliga tjejer från Ljusdal. Hon försökte ignorera det faktum att ett av dem tillhörde bigbigsister. Moi! Ute i restaurangen jobbade servitörernas servitör, Onkel Sam. Med en, för att vara Onkel Sam, lätt besvärad min gick han ut i köket och basunerade ut" Nu är Ljusdalstackorna på gång!" Varpå han med ett leende, som bara Onkel Sam kan ha, gick ut igen i restaurangen och såg till att ett av de romantiska paren fick ett bord lite för sig själva. Smidigt och elegant, och med en whiskyröst som Lauren Bacall skulle ha dödat för, tillgodosåg han allas trevnad. I alla fall såg han till att flera gäster skulle komma tillbaka även efter att Ljusdalstackorna hade lämnat scenen.
Detta var för nästan 20 år sedan!
Ljusdalstackorna håller ställningarna än.
Och definitionen av en tacka är och har alltid varit:
Skrattar högt.
Skrattar ofta.
Skrattar sammanhängande mycket.
Äter mycket.
Äter ofta.
Dricker gott.
Dricker mycket.
Dansar gärna.
Dansar mycket.
Dansar överallt.
Pratar mycket.
Pratar ofta.
Pratar sammanhängande.
Pratar osammanhängande.
Är snäll!
Är ödmjuk!
Gillar flärd.
Gillar rejäla doningar!
Gillar det enkla.
Gillar det svåra.
Älskar Hälsingland!
Älskar party!
Älskar sina vänner och familj.
Och varhelst i världen en Ljusdalstacka befinner sig så skrattar hon, bryr sig om sina vänner, äter och dricker och njuter av livet! Och skrattar!
Och tycker om människor, inte bara Ljusdalstackor!
Älskar att älska livet !
Hedersledamot är självklart Onkel Sam!
Tycker ni definitionen verkar omständlig? Eller pretentiös? Eller bara allmängiltig? Men det är så vi är, vi Ljusdalstackor. Omständliga och allmängiltiga. Och rätt enkla!
Lev väl!♥
Nostalgikick!
Nostalgikickar är bra. De behöver jag lite ibland. Bara för att hålla minnet igång, känslorna på tå och bli lite gråtmild. Sådär gråtmild på ett positivt sätt. Ett sätt som får mig att känna mig very much alive! Och det gäller verkligen att njuta av det man har och gör för stunden. Och då är en nostalgikick den bästa medicinen. Hänger ni med?
Jag och mannen i mitt liv fick oss en nostalgikick igår på Cirkus i Stockholm. Vansbropöjken Skifs underhöll i mer än två timmar. I ett svep. 63 år är han, dalmasen, och ser ut som Björn Skifs alltid har gjort. En strålande entertainer och en strålande show. Roligt hade vi. Sedan blir jag alltid lite obekväm eller generad kanske, när tanter börjar digga loss och vifta med händer och gärna fötter också om det går. Och beter sig inne på Cirkus som om de var i Folkparken hemma. Tanter i sådär dryga 45-årsåldern! Och där är ju inte jag än. Jag är fortfarande 16 och tänker efter väldigt noga hur jag beter mig! Jojo.
Men oj vad jag unnar alla tanter sina nostalgikickar. Jag och vi andra Ljusdalstackor vi fixar dem hela tiden. Och beter oss precis som hemma i Folkparken. Fast mycket ljudligare, ju mer tanter vi blir.
Kan det blir mer pinsamt, obekvämt eller genant? Tveksamt, om någon frågar våra respektive eller barn. Men vi säger bara, You ain´t see nothing yet!
För att avrunda en nostalgikväll åt vi gudomlig mat på Undici på Grev Turegatan. När vi väl hittade dit! Brollans gamla place. Nu i ny regi. Jag åt nog en av de godaste Crème Brulée jag har ätit. Och jag har ätit många.
Jag vet, detta är inte Crème Brulée!
Sedan tog vi en sängfösare på Dramatenrestaurangen tillsammans med Nyqvist, Ulvesson och co. Jag tror inte de var medvetna om att vi tog en sängfösare. Och inte ville de ha med oss i några framtida uppsättningar på Dramaten heller. Lustigt! Vi som är så teatraliska. Och i våra bästa år. En Ljusdalstacka på det 47:e lär ju inte vara så lätt att få tag på när som helst heller. Eller?
Lev väl!♥
Jag och mannen i mitt liv fick oss en nostalgikick igår på Cirkus i Stockholm. Vansbropöjken Skifs underhöll i mer än två timmar. I ett svep. 63 år är han, dalmasen, och ser ut som Björn Skifs alltid har gjort. En strålande entertainer och en strålande show. Roligt hade vi. Sedan blir jag alltid lite obekväm eller generad kanske, när tanter börjar digga loss och vifta med händer och gärna fötter också om det går. Och beter sig inne på Cirkus som om de var i Folkparken hemma. Tanter i sådär dryga 45-årsåldern! Och där är ju inte jag än. Jag är fortfarande 16 och tänker efter väldigt noga hur jag beter mig! Jojo.
Men oj vad jag unnar alla tanter sina nostalgikickar. Jag och vi andra Ljusdalstackor vi fixar dem hela tiden. Och beter oss precis som hemma i Folkparken. Fast mycket ljudligare, ju mer tanter vi blir.
Kan det blir mer pinsamt, obekvämt eller genant? Tveksamt, om någon frågar våra respektive eller barn. Men vi säger bara, You ain´t see nothing yet!
För att avrunda en nostalgikväll åt vi gudomlig mat på Undici på Grev Turegatan. När vi väl hittade dit! Brollans gamla place. Nu i ny regi. Jag åt nog en av de godaste Crème Brulée jag har ätit. Och jag har ätit många.
Jag vet, detta är inte Crème Brulée!Sedan tog vi en sängfösare på Dramatenrestaurangen tillsammans med Nyqvist, Ulvesson och co. Jag tror inte de var medvetna om att vi tog en sängfösare. Och inte ville de ha med oss i några framtida uppsättningar på Dramaten heller. Lustigt! Vi som är så teatraliska. Och i våra bästa år. En Ljusdalstacka på det 47:e lär ju inte vara så lätt att få tag på när som helst heller. Eller?
Lev väl!♥
Hooked
Efter att en hel dag ha jobbat med att bygga en monter till Glada Hudikmässan och minglat lite på Glysis med god buffé så tänker jag imorgon bli Hooked an a feeling igen. På Cirkus.
Hooked...
Men ni som är i Hudik eller har vägarna förbi Glada Hudik, besök Glysis och Glada Hudikmässan. Och fr a monter D:15, Samverkan Lärande Arbetsliv. www.gladahudikmassan.se
Mässor och möten är roliga. Och även om man sliter, silvertejpen tar slut och avbitaren får fötter så är det alltid en positiv energi i sådana här PR-jippon. Både före, under och efter. Mässan genomförs under temat Leva Verka Bo. Så ta och besök Glada Hudik i helgen.
Lev väl!♥
U-land Sverige!
Sitter och tittar på TV 1 Valspecial m Belinda Ohlsson. Vår invandringspolitik ventileras. Jag blir heligt förbannad.
Och rätt trött!
Den mest pinsamma kommentaren kom från en PRO-gubbe. Eller det kanske var den mest löjeväckande och sorgliga. Han tyckte i alla fall att invandrare kom hit och tog våra jobb. Har vi hört den förut? Dessutom tog de jobb som inte fanns. De borde åka tillbaka till Europa(!) och ta jobben där. Vad jag vet kommer de flesta flyktingar från områden utanför Europa. I alla fall idag. Men det är klart, Sverige är inte en del av Europa och behöver inte ta ansvar för något.
Vad är det som gör att vissa svenskar tycks tro att vi i Sverige är någon sorts isolerad ö? En ö befolkad av ett folk, med en kultur, samma värderingar och oantastliga. Dessutom har vi alltid stora svårigheter. Det är synd om oss. Visst, välfärdslandet nummer 1, utan krig och elände på evigheter.
Det här med en isolerad ö är också Sverigedemokraternas favoritpoäng. I programmet är det en egyptisk journalist som speglar sig och svenskarna i vår inställning till invandring och vår svenskhet. Han är uppfriskande!
En av Sverigedemokraternas talespersoner nästlar in sig i allt han säger. En prydlig gosse med bakåtslickat hår. Han utgår också från att alla andra vet vad han menar med "det svenska". Vad är det och fr a när började det? 1000 år sedan, 500 år sedan eller för 150 år sedan. Allt påverkat av invandring! Eller?
När jag ser denna typ av debatter så verkar Sverige vara ett U-land. Ett U-land i sociala relationer, mänskliga rättigheter och värderingar! Hallå, wake up! Vi kanske ska ta och börja intressera oss för resten av världen. Vi är en del av den. Tack och lov. För vem vill leva på en isolerad ö med Jimmie Åkesson eller en PRO-farbror!
Cypern är en ö! Dock inte så isolerad. Men vacker!
Sedan är det ju skillnad på invandrare och invandrare. I Sverige är vissa bättre än andra! Men jag tar det en annan gång! Vad vet jag som är från Hälsingland! Hälsingland är ju inte lika coolt som...tja, Öland eller Gotland. Nästan isolerade öar?
Lev väl!♥
Och rätt trött!
Den mest pinsamma kommentaren kom från en PRO-gubbe. Eller det kanske var den mest löjeväckande och sorgliga. Han tyckte i alla fall att invandrare kom hit och tog våra jobb. Har vi hört den förut? Dessutom tog de jobb som inte fanns. De borde åka tillbaka till Europa(!) och ta jobben där. Vad jag vet kommer de flesta flyktingar från områden utanför Europa. I alla fall idag. Men det är klart, Sverige är inte en del av Europa och behöver inte ta ansvar för något.
Vad är det som gör att vissa svenskar tycks tro att vi i Sverige är någon sorts isolerad ö? En ö befolkad av ett folk, med en kultur, samma värderingar och oantastliga. Dessutom har vi alltid stora svårigheter. Det är synd om oss. Visst, välfärdslandet nummer 1, utan krig och elände på evigheter.
Det här med en isolerad ö är också Sverigedemokraternas favoritpoäng. I programmet är det en egyptisk journalist som speglar sig och svenskarna i vår inställning till invandring och vår svenskhet. Han är uppfriskande!
En av Sverigedemokraternas talespersoner nästlar in sig i allt han säger. En prydlig gosse med bakåtslickat hår. Han utgår också från att alla andra vet vad han menar med "det svenska". Vad är det och fr a när började det? 1000 år sedan, 500 år sedan eller för 150 år sedan. Allt påverkat av invandring! Eller?
När jag ser denna typ av debatter så verkar Sverige vara ett U-land. Ett U-land i sociala relationer, mänskliga rättigheter och värderingar! Hallå, wake up! Vi kanske ska ta och börja intressera oss för resten av världen. Vi är en del av den. Tack och lov. För vem vill leva på en isolerad ö med Jimmie Åkesson eller en PRO-farbror!
Cypern är en ö! Dock inte så isolerad. Men vacker!
Sedan är det ju skillnad på invandrare och invandrare. I Sverige är vissa bättre än andra! Men jag tar det en annan gång! Vad vet jag som är från Hälsingland! Hälsingland är ju inte lika coolt som...tja, Öland eller Gotland. Nästan isolerade öar?
Lev väl!♥
Utfläkt kärleksliv!
Eftersom jag ventilerade en del åsikter kring monarkin häromdagen måste jag bara göra några kommentarer kring detta fenomen igen.
Den yngsta lilla sessans kärleksliv exponeras glatt överallt just nu! Jag kan inte säga att jag glatt läser det, om jag nu överhuvudtaget ska läsa det. Det är sorgligt! Och jag avundas inte flickebarnet. Vad jag inte riktigt förstår är hur Expressen kan använda både ettan och fyra uppslag till sorgligheterna. Likaså Aftonbladet. Ja, den kolorerade och depraverade damtidningspressen ska vi inte tala om. Men Expressen, fyra uppslag och ettan. Varför inte använda mittupplsaget också? Kanske kommer det imorgon. För de lär väl fortsätta att exponera eländet.
Är detta verkligen intressant? Jag tycker bara det är skrämmande tråkigt om så är fallet. Likaså är det fruktansvärt sorgligt för sessan att hennes boyfriend är en skitstövel. Om det nu är så! Men nu hoppas jag sessan sätter ner foten och bryter med eländet! Ha kurage och passa på att vara ett föredöme!
Sedan kan jag inte hålla inne med att ibland tycks det som att personer som verkar ha allt ibland tycks tro att de kan göra lite som det behagar dem. Tja, vad vet jag. Det mesta kan stiga folk åt huvudet! Jag tror bara inte att Ockelbopöjken skulle göra så!
Vilka fördomar jag har!
Lev väl!♥
Den yngsta lilla sessans kärleksliv exponeras glatt överallt just nu! Jag kan inte säga att jag glatt läser det, om jag nu överhuvudtaget ska läsa det. Det är sorgligt! Och jag avundas inte flickebarnet. Vad jag inte riktigt förstår är hur Expressen kan använda både ettan och fyra uppslag till sorgligheterna. Likaså Aftonbladet. Ja, den kolorerade och depraverade damtidningspressen ska vi inte tala om. Men Expressen, fyra uppslag och ettan. Varför inte använda mittupplsaget också? Kanske kommer det imorgon. För de lär väl fortsätta att exponera eländet.
Är detta verkligen intressant? Jag tycker bara det är skrämmande tråkigt om så är fallet. Likaså är det fruktansvärt sorgligt för sessan att hennes boyfriend är en skitstövel. Om det nu är så! Men nu hoppas jag sessan sätter ner foten och bryter med eländet! Ha kurage och passa på att vara ett föredöme!
Sedan kan jag inte hålla inne med att ibland tycks det som att personer som verkar ha allt ibland tycks tro att de kan göra lite som det behagar dem. Tja, vad vet jag. Det mesta kan stiga folk åt huvudet! Jag tror bara inte att Ockelbopöjken skulle göra så!
Vilka fördomar jag har!
Lev väl!♥
Bisse - Poeten har dragit!
Poeten drar!Vissa dagar kan bli lite ledsnare än andra! En av mina favoritkonstnärer och poeter är död! Dessutom en av de roligaste och mest inspirerande personer jag har jobbat med! En av grundarna av Hälsinge Akademi och Ansjovisklubbens fader, Bisse Thofelt! Bisse blev sjuk för ett tag sedan och dog endast 70 år gammal i förrgår i Ängelholm. Med glimten i ögat, som en stor nallebjörn, med sina filosofiska funderingar, egensinnig som få, livsbejakande och humoristisk, gick han sin egen väg. Och alltid med Delsbobandet runt sin sin blonda page! Han var en syn, Bisse! Och aldrig strök han medhårs om inte hjärtat var med.
Jag har sällan haft så roligt som när Bisse och jag jobbade med den konstnärliga utsmyckningen av Stenhamreskolans nya bibliotek. Han fick mig att se världen ur helt andra perspektiv.
Många roliga och tänkvärda minnen har jag av Bisse. Och hela Hälsinge Akademi för övrigt. Jag kommer aldrig att glömma när han sköt ut små diktlappar över hela Riotorget. Med sin Poesikanon! Den finns nu i Dunkers Kulturhus i Hälsingborg.
Och jag älskade hans blå målningar. Det fanns alltid ljus i dem. Min egen "Poeten drar" fick jag av det gamla strävsamma paret när Bisse fortfarande bodde kvar här i Hälsingland.
Jonas Sima skrev idag i LjP i sin minneskrönika över vännen Bisse, "Bisse var en romantiker men med sina jättesandaler (storlek 47) stadigt i hälsingejorden; och senare i den skånska myllan... Att han var uppvuxen i Djursholm var en omständighet utanför hans kontroll."
Nu vandrar den magnifike Bisse vidare. Som stor glädjespridare och med Delsbobandet runt pannan. Utan band ingen Bisse! Poeten drar!
Lev väl!♥
Recycling!
Det gillar jag. Återanvändning! Vi slänger saker hit och dit. Nya möbler, nya kläder, gamla kläder, gamla möbler, allt vad vi kan rensa bort, slänger vi! Men vi kan ta var på saker och göra nytt, fräscha upp eller ge bort.
Häromdagen köpte jag ett par skor helt i min smak. Recyclingdojor! Äldste sonen sålde ett par till sin mor.
www.teamsportia.se 
Själva designen kanske inte var direkt livetpåenpynneskor men...det är sköna och coola.
Sulorna är t ex gjorda av återanvända cykeldäck! Och det bästa är att lämnar du in ett par gamla skor så får du 200 kr i rabatt som går till Stadsmissionen! Sånt gillar jag! Kreativitet! Och innan ni börjar gaffla om alla vinkorkar! Alla gamla vinkorkar kommer snart till användning. Var så säkra. Lugn bara lugn! Kanske inte skor men...jag måste fundera! Eller också ger jag dem till Madame Recycling! Den kvinnliga delen i det strävsamma gamla paret! Hon kan återanvända. Hon har byggt en stad av skräp! Den ska jag berätta om! Men det är en egen historia på livets väg!
Lev väl!♥
Häromdagen köpte jag ett par skor helt i min smak. Recyclingdojor! Äldste sonen sålde ett par till sin mor.
www.teamsportia.se Själva designen kanske inte var direkt livetpåenpynneskor men...det är sköna och coola.
Sulorna är t ex gjorda av återanvända cykeldäck! Och det bästa är att lämnar du in ett par gamla skor så får du 200 kr i rabatt som går till Stadsmissionen! Sånt gillar jag! Kreativitet! Och innan ni börjar gaffla om alla vinkorkar! Alla gamla vinkorkar kommer snart till användning. Var så säkra. Lugn bara lugn! Kanske inte skor men...jag måste fundera! Eller också ger jag dem till Madame Recycling! Den kvinnliga delen i det strävsamma gamla paret! Hon kan återanvända. Hon har byggt en stad av skräp! Den ska jag berätta om! Men det är en egen historia på livets väg!
Lev väl!♥
Skarpt läge!
Lite uppmuntran från det gamla strävsamma paret! Ljuvliga!
Härliga mammaM och pappaC! Vet precis när saker behövs!
Tyvärr är bilden oskarp men doften desto skarpare och känslan av rosor som gåva är stenskarp!
Lev väl!♥
YRA!
Vi fick en inbjudan till 50 årskalas den 19 juni. I Strömsund. Kul! Det är samma dag som årets mest haussade händelse äger rum. Bröllop i Storkyrkan mellan kronprinssessan och Ockelbopöjken! Det har väl inte undgått någon. Jag har inte fått en inbjudan till det. Trots att jag lär vara släkt med kungen, och därmed förvisso kronprinsessan, på mycket långt håll. Men vad är väl en bal på slottet...
Vi kommer inte att kunna gå på något. Hovet kan ju komma ihåg att de har glömt att skicka inbjudan! Och då får jag förmånen att tacka nej!
Vi är nämligen i Toscana då. Om nu askmolnen har skingrats och inte Katla börjar gorma!
Kungligt bröllop kan jag nog klara mig utan men ett 50 årspartaj är alltid ett...50 årspartaj!
Men Toscana är å andra sidan alltid...Toscana! 
Här ska vi bo med vin- och olivodlingar runt omkring oss!
Jag är ingen rojalist. Jag är ingen republikan heller för den delen. Det är lite för mycket av allt. Men monarki? Jag är rätt fascinerad av att det fortfarande existerar i vår tid. Ja, jag vet, de gör ett fantastiskt PR-jobb för Sverige. Nåja, nästan alltid i alla fall. Det finns nog delade meningar om det också. Rätt trevliga verkar de ju också. Framförallt kronprinsessan. Och hon gör säkert nytta! Dessutom verkar hon ju ha förstått vad true love är och att inte involvera sig med bratpackgäng från öfre Östermalm. Utan helt enkelt förälska sig i en pöjk från Ockelbo. Som självklart kommer att fixa allt. Vad tror människor i sin egen lilla bubbla. Att folk från Ockelbo inte kan äta en finare middag, inte vet hur man pratar med folk, inte vet hur man för sig! Jojo! Hon var nog också rätt smart här Vickan. Jag tror nog att hennes bröllop med Daniel stärker monarkin. Gudbevars. 
Jag är, som sagt, ingen rojalist! Även om jag kan Europas kungahus på mina fem och blir irriterad när sk hovreportrar inte kan hålla ordning på historia och släktskap, så är jag ingen påhejare av monarkin. Den är en del av vår historia, visst! Och kan man den så förklarar den massor av vår nutid och hjälper oss att förstå. Det gäller all historia. Men vi skapar vår historia själva. Och frågan är om jag vill vara med och skapa historia med ett kungahus. 2010!
Men visst är de söta. Alla tronarvingar och deras respektive och barn. Visst har de härliga kläder, ibland, och visst är det ett stänk av glamour! Men är det viktigt? Nja, inte i min värld!
Ta och lev den väl!♥
Farewell!
En minnestund! Det är och ska vara en stund att minnas. Eller hur? Att bära med sig!
Att ta farväl av en människa mitt i livet, en älskad livskamrat, en underbar pappa, en son, en förebild, en musikant med alla strängar på sin lyra är svårt. Det kan inte vara lätt. Det är svårt. Det är kämpigt! Men det kan göras vackert. Det kan göras som en hyllning till livet. Det kan göras som en musikalisk resa. Det kan göras som en vi möts igen stund.
Jag och min goa vänG var i Järvsö kyrka på fm. Minnestund för Jonas Olsson, riksspelman, musikant, kompositör, ledare, inspiratör, vän, pappa och livskamrat.
Med prillan under läppen och glimten i ögat var Jonas en förebild och inspiratör för många, många unga musiker. Förebild och inspiratör för sin tro på människan. Hennes förmåga att skapa, kunna själv, och utvecklas. Många unga musikanter fanns idag i Järvsö kyrka och spelade för Jonas. Och för sig själva och livet. Det var mäktigt, det var känslosamt och det var glädje.
Järvsö kyrka fylldes inte bara till brädden av människor utan av ord och musik. Och hjärta! Musik hjälper! Det är jag helt övertygad om. Musik hjälper att fylla tomrum, utveckla, glädja och sörja. Vilka musiker det finns runt omkring oss. Ung som gammal. När Engmans Kapell framförde Jonas tonsättning av en dikt av elever på särgymnasiet i Bollnäs, Höghammar, sammanfattade det något väsentligt. En människa kan göra och gör skillnad. Bara du tror på människan!
http://www.youtube.com/watch?
Mina barn minns Jonas bäst från badmintonplanen. Hans energi, hans röst och glädje och hans finter!
Vad än han gjorde så ville han göra det. Ville upptäcka och prova. För det viktiga var att man gjorde något. För var och en!
Som avslutning sjöng vi Jonas älsklingspsalm, Härlig är Jorden, och i denna största landsortskyrka Sverige har, ljöd orden och sången högt. Alla musiker plockade fram sina instrument och kompade. Och vi gick ut i solen och minns en musikant och kille med prillan under läppen, glimten i ögat och en blick som förde framåt! Vi möts igen!
http://www.youtube.com/watch?v=wkUBnxt7dU0
Lev väl!♥
Ashes to Ashes
Arthur Ash! Det var en gentleman det! Han skulle inte ha gillat all denna aska! Så det kan gå när för mycket aska kommer ut i luften!
Naturens krafter! Här blev det plötsligt mycket kallare igår kväll och frost inatt. Och molnen hade speciella kanter i morse!
Mannen i mitt liv lyckades i alla fall på ett sätt ta sig från Köpenhamn till Malmö igår kväll. Där intogs Scandic, Lilla Torg och ÖL! Speciellt synd var det inte om honom just då. Sedan lyckades han få tag på en hyrbil som skulle från Östersund i natt och landa i Malmö i morse. Kl 12.00 var han på väg från Malmö! Mot Uppsala och Svenska Cupen i badminton. Nu tar Mickan och David BMV:n och drar till den eviga ungdomens stad! Deras tränare Panne, observera a och inte y, kör dem!
http://hd.se/
Och Katla är tydligen på gång!!!
Lev väl!♥
Naturens krafter! Här blev det plötsligt mycket kallare igår kväll och frost inatt. Och molnen hade speciella kanter i morse!
Mannen i mitt liv lyckades i alla fall på ett sätt ta sig från Köpenhamn till Malmö igår kväll. Där intogs Scandic, Lilla Torg och ÖL! Speciellt synd var det inte om honom just då. Sedan lyckades han få tag på en hyrbil som skulle från Östersund i natt och landa i Malmö i morse. Kl 12.00 var han på väg från Malmö! Mot Uppsala och Svenska Cupen i badminton. Nu tar Mickan och David BMV:n och drar till den eviga ungdomens stad! Deras tränare Panne, observera a och inte y, kör dem!
http://hd.se/
Och Katla är tydligen på gång!!!
Lev väl!♥
Ny familj - alla sätt är bra utom de dåliga!
Jag vill ha en ny familj!
De orden yttrades igår av den ljuvligaste Miranda som finns. Hon är inte bara ljuvlig, hon är tuff, intelligent och rolig också. Dessutom är hon min guddotter och systerdotter! Allt i ett.
Syster T, som även hon är ljuvlig och intelligent, hade en liten fight med dottern. Så där som det kan bli, ni vet!
När syster T kommer hem från jobbet yttrar alltså Miranda de värmande orden "Jag vill ha en ny familj."
Jaha, säger syster T lugnt och börjar med lite köksbestyr. Miranda sätter sig då vid datorn och börjar jobba! Syster T tittar lite över axeln på dottern, i smyg, och ser att hon är inne på google. Hon tittar lite försiktigt igen och ser då vad dottern har skrivit i sökraden.
" Hur man skafar en ny familj?"
Lite svordomar och suckanden och arga stönanden följer sedan från Miranda. Inget napp!
Men skam den som ger sig och bara att prova är värt en hel del. Och har vi inte alla velat skafa en ny familj ibland!
Jag har bara inte googlat på det! Har ni?
Lev väl!♥
De orden yttrades igår av den ljuvligaste Miranda som finns. Hon är inte bara ljuvlig, hon är tuff, intelligent och rolig också. Dessutom är hon min guddotter och systerdotter! Allt i ett.
Syster T, som även hon är ljuvlig och intelligent, hade en liten fight med dottern. Så där som det kan bli, ni vet!
När syster T kommer hem från jobbet yttrar alltså Miranda de värmande orden "Jag vill ha en ny familj."
Jaha, säger syster T lugnt och börjar med lite köksbestyr. Miranda sätter sig då vid datorn och börjar jobba! Syster T tittar lite över axeln på dottern, i smyg, och ser att hon är inne på google. Hon tittar lite försiktigt igen och ser då vad dottern har skrivit i sökraden.
" Hur man skafar en ny familj?"
Lite svordomar och suckanden och arga stönanden följer sedan från Miranda. Inget napp!
Men skam den som ger sig och bara att prova är värt en hel del. Och har vi inte alla velat skafa en ny familj ibland!
Jag har bara inte googlat på det! Har ni?
Lev väl!♥
Vårkänslor!
"Visst gör det ont när knoppar brister..." Karin Boyes vackra ord!
Känslan av grus under fötterna, hoppsasteg och hopprep. Hoppa hage och spela kula. Nyoljade cyklar och brädor.
Barns förtjusning över att få ta ut cyklarna. Utan vantar och mössa. Men med ett ständigt leende och upptäckarglädje i ansiktet. Det är våren!
Ansiktet mot solen. Det värmer så gott. Inte bara i ansiktet utan även i hjärtat. En kaffekopp bredvid och ett fågelkvitter. Scilla som ska upp varhelst det går. Det ska bli blått, blått, blått. Skitiga fönster och fruktansvärda dofter av och till. Brunt och smutsigt i diken och land. Det är våren!
Människa som djur på upptäcksfärd i ett nytt landskap. Det är våren!
Det är känslor huller om buller. Det är våren. Vårkänslor!
Lev väl!♥
Känslan av grus under fötterna, hoppsasteg och hopprep. Hoppa hage och spela kula. Nyoljade cyklar och brädor.
Barns förtjusning över att få ta ut cyklarna. Utan vantar och mössa. Men med ett ständigt leende och upptäckarglädje i ansiktet. Det är våren!
Ansiktet mot solen. Det värmer så gott. Inte bara i ansiktet utan även i hjärtat. En kaffekopp bredvid och ett fågelkvitter. Scilla som ska upp varhelst det går. Det ska bli blått, blått, blått. Skitiga fönster och fruktansvärda dofter av och till. Brunt och smutsigt i diken och land. Det är våren!
Människa som djur på upptäcksfärd i ett nytt landskap. Det är våren!
Det är känslor huller om buller. Det är våren. Vårkänslor!
Lev väl!♥
Rut och Rot! Och så levde de lyckliga i alla sina dar!
Försökte ta mig fram till tvättmaskinen ikväll. Blev ideligen överfallen av strumpor, tröjor, långkalsonger, vanliga kalsonger, trosor, badhanddukar, lakan, brok...ja, vad finns det mer att tvätta?
Att ta sig fram tog ett tag. Började sortera berget på vägen fram. Om inte berget kommer till Mohammed så får väl livet på en pynne komma till berget. Visst brukar man väl säga så?
Vi har renoverat tvättstugan och detta är biverkningarna. Tvätthögar höga som Järvsö och Hybo klack tillsammans. Så går det när man inte kan tvätta på ett tag. Så går det också när de tre ljuvligaste varelserna i mitt liv inte är så explosiva i sina göromål. Det spelar ingen roll om det så handlar om tvätt eller att sätta ner i diskmaskinen. Eller något annat som innefattar rörelser och steg som tar mer än 30 sekunder! Om det inte handlar om vissa fingerrörelser på tangentbord eller displayer. Då kan de villigt anstränga sig i..ja, timmar. Men det blir nog självständiga, initiativrika och energiska människor av dem med. Vad det lider!
I vilket fall, när jag stod där bland Järvsö och Hybo klackar och ömsom suckade, ömsom svor, så skänkte jag Rut en liten tanke. Ja, även till Rot då!
I min värld förstår jag inte skillnaden. Jo, jag ser att det är två olika vokaler i mitten. Men sedan då? Varför är det mer ok att måla plank eller slå i spik än att tvätta fönster och tvätta sig igenom Järvsö och Hybo klackar?
Varför är service på det ena sättet bättre eller finare? Varför har det ansetts mer ok att vara chaufför än att vara hushållerska? Varför anses Ruts service och omhändertagande vara mindre värt eller viktigt än Rots?
Är det bara en könsfråga eller är det också en fråga om vår inställning till service? Vår inställning till att ta hand om människor och göra det bra, mysigt och bekvämt för dem! För mig finns egentligen inget bättre. Och inget roligare med för den delen? Än att se till att någon annan människa får lite guldkant på tillvaron. Eller bara får det lite drägligare. Eller helt enkelt bara är duktigare på att putsa fönster än en annan.
Är det så enkelt att det är så pass mycket svårare att sätta in fönstret än att hålla det snyggt år efter år?
Idag borde vi med klokskap inse att människor är lika mycket värda oavsett vad vi gör. Och de som av någon anledning fortfarande tycker att putsa fönster är att tjäna herrskap börjar nog bli färre. Och herrskapen är det definitivt! Färre alltså. Fr a med de attityderna. Och fr a borde väl de som envisas med att pigförklara Rut uppvärdera de kunskaper "hon" har och det "hon" står för. Så att hon och Rot kan vara vänner och samarbeta!
Brok! Vad är det undrar du? Det kallar vi byxor i vår familj. I alla fall vissa av oss. Det lär också byxor heta på holländska! Förmodligen med lite annan stavning.
Lev väl!♥
Att ta sig fram tog ett tag. Började sortera berget på vägen fram. Om inte berget kommer till Mohammed så får väl livet på en pynne komma till berget. Visst brukar man väl säga så?
Vi har renoverat tvättstugan och detta är biverkningarna. Tvätthögar höga som Järvsö och Hybo klack tillsammans. Så går det när man inte kan tvätta på ett tag. Så går det också när de tre ljuvligaste varelserna i mitt liv inte är så explosiva i sina göromål. Det spelar ingen roll om det så handlar om tvätt eller att sätta ner i diskmaskinen. Eller något annat som innefattar rörelser och steg som tar mer än 30 sekunder! Om det inte handlar om vissa fingerrörelser på tangentbord eller displayer. Då kan de villigt anstränga sig i..ja, timmar. Men det blir nog självständiga, initiativrika och energiska människor av dem med. Vad det lider!
I vilket fall, när jag stod där bland Järvsö och Hybo klackar och ömsom suckade, ömsom svor, så skänkte jag Rut en liten tanke. Ja, även till Rot då!
I min värld förstår jag inte skillnaden. Jo, jag ser att det är två olika vokaler i mitten. Men sedan då? Varför är det mer ok att måla plank eller slå i spik än att tvätta fönster och tvätta sig igenom Järvsö och Hybo klackar?
Varför är service på det ena sättet bättre eller finare? Varför har det ansetts mer ok att vara chaufför än att vara hushållerska? Varför anses Ruts service och omhändertagande vara mindre värt eller viktigt än Rots?
Är det bara en könsfråga eller är det också en fråga om vår inställning till service? Vår inställning till att ta hand om människor och göra det bra, mysigt och bekvämt för dem! För mig finns egentligen inget bättre. Och inget roligare med för den delen? Än att se till att någon annan människa får lite guldkant på tillvaron. Eller bara får det lite drägligare. Eller helt enkelt bara är duktigare på att putsa fönster än en annan.
Är det så enkelt att det är så pass mycket svårare att sätta in fönstret än att hålla det snyggt år efter år?
Idag borde vi med klokskap inse att människor är lika mycket värda oavsett vad vi gör. Och de som av någon anledning fortfarande tycker att putsa fönster är att tjäna herrskap börjar nog bli färre. Och herrskapen är det definitivt! Färre alltså. Fr a med de attityderna. Och fr a borde väl de som envisas med att pigförklara Rut uppvärdera de kunskaper "hon" har och det "hon" står för. Så att hon och Rot kan vara vänner och samarbeta!
Brok! Vad är det undrar du? Det kallar vi byxor i vår familj. I alla fall vissa av oss. Det lär också byxor heta på holländska! Förmodligen med lite annan stavning.
Lev väl!♥
Vad hände sedan?
Fortsatt livsresa...
Jag skulle som sagt bara vända i dörren när jag flyttade hem från Bern. Vände gjorde jag. Men inte mot Bern utan mot Uppsala. Det blev min födelsestad och juristlinjen istället. Juridiken hade alltid fascinerat mig och en amerikansk TV-serie om juridikstudenter på ett universitet i USA bidrog till attraktionen. "The first year..." eller något liknande hette den. Jag kan fortfarande nynna signaturmelodin. I alla fall tyst.
Det var alltså ingen plötslig kärlek eller förälskelse som gjorde att jag stannade inom landets gränser. Jag var fri och singel. Visserligen hade jag och min första stora kärlek, som jag träffade när jag var 16, fortfarande kontakt och någon sorts av- och på förhållande. Mest av och mest vänner! Han är för den del forfarande en väldigt god och trofast vän som finns där.
Så jag vet inte riktigt var Uppsalarycket kom ifrån. Jag har alltid varit impulsiv, inte direkt målmedveten, utan följt någon sorts instinkt. Det är nog också att ta i. Jag har nog inte följt något alls. Totalt ofokuserad med andra ord. Men man landar! Alltid någonstans.
Däremot fanns mormor Elsa och morfar Göte i Uppsala och min kusin Ylvan. Och Uppsala har alltid varit hemma för mig. Jag fick mycket tid med dem under mina Uppsalaår, vilket jag uppskattar oerhört idag.
Älskade stad! 
Juriststudierna gick på räls. För de flesta andra. Men jag var inte med. Livet på en pynne ville inte alls ha det så. Alldeles för bekväm och orolig i själen. Busnelkjolar och lackskor var ju inte direkt livet på en pynne heller. Och Ghuben, GH nationspub, hade flest ölsorter i Uppsala! Men jag är glad åt de två år jag läste och ångrar mig lite ibland att jag slutade. Det måste man ju få göra. Både göra sina val och ångra dem. Eller snarare lära av dem.
Vad vore Uppsala utan fest! Valborgsmäss!
Jag tog i alla fall en paus och gav mig ut i Europa på tågluff. Alldels själv i några månader. Besökte vänner här och där och gamla x-kroken i England. Kom inte in på kasinot i Monte Carlo pga av klädseln. Det var förmodligen för lite kläder på!!!
Jag tog mig tillbaka till Uppsala. Pluggade en termin tyska med bl a en gammal despot till lärare. Han var en karikatyr på sig själv och den tyska disciplinen. Sedan började jag på kulturvetarlinjen med litteraturvetenskap som huvudinriktning. Jobbade mycket på GH nation. Jaa, visst var det mycket fest också. Träffade ett antal kärlekar och flirtar under tiden. Men rastlösheten satt kvar. Slog mig till slut ihop med Matte. Fantastiskt duktig på att laga mat. Men det räcker tyvärr inte alltid. Maten och kärleken till den alltså! Så våra vägar delade på sig. Han fortsätter att laga god mat. Hoppas jag! Men det är en annan historia på livets mystiska väg!
Och livet på en pynnes resa fortsatte...men jag tar det en annan gång! Måste hitta kompassen! Den historiska.
Men Uppsala har alltid varit viktigt för mig. På många sätt och vis. Här mötte jag mannen i mitt liv, här föddes mitt första barn, här levde och verkade jag under många lyckliga, intensiva och utvecklande år, och här föddes jag. På Ackis gubbavdelning. Det är klart Uppsala betyder något!
Här gifte jag mig med mannen i mitt liv! Här döptes Marcus.
Vad vore Uppsala utan sina cyklar
och alla sina vackra dörrar och portar?
Lev väl och sov gott!♥
Jag skulle som sagt bara vända i dörren när jag flyttade hem från Bern. Vände gjorde jag. Men inte mot Bern utan mot Uppsala. Det blev min födelsestad och juristlinjen istället. Juridiken hade alltid fascinerat mig och en amerikansk TV-serie om juridikstudenter på ett universitet i USA bidrog till attraktionen. "The first year..." eller något liknande hette den. Jag kan fortfarande nynna signaturmelodin. I alla fall tyst.
Det var alltså ingen plötslig kärlek eller förälskelse som gjorde att jag stannade inom landets gränser. Jag var fri och singel. Visserligen hade jag och min första stora kärlek, som jag träffade när jag var 16, fortfarande kontakt och någon sorts av- och på förhållande. Mest av och mest vänner! Han är för den del forfarande en väldigt god och trofast vän som finns där.
Så jag vet inte riktigt var Uppsalarycket kom ifrån. Jag har alltid varit impulsiv, inte direkt målmedveten, utan följt någon sorts instinkt. Det är nog också att ta i. Jag har nog inte följt något alls. Totalt ofokuserad med andra ord. Men man landar! Alltid någonstans.
Däremot fanns mormor Elsa och morfar Göte i Uppsala och min kusin Ylvan. Och Uppsala har alltid varit hemma för mig. Jag fick mycket tid med dem under mina Uppsalaår, vilket jag uppskattar oerhört idag.
Älskade stad! Juriststudierna gick på räls. För de flesta andra. Men jag var inte med. Livet på en pynne ville inte alls ha det så. Alldeles för bekväm och orolig i själen. Busnelkjolar och lackskor var ju inte direkt livet på en pynne heller. Och Ghuben, GH nationspub, hade flest ölsorter i Uppsala! Men jag är glad åt de två år jag läste och ångrar mig lite ibland att jag slutade. Det måste man ju få göra. Både göra sina val och ångra dem. Eller snarare lära av dem.
Vad vore Uppsala utan fest! Valborgsmäss!Jag tog i alla fall en paus och gav mig ut i Europa på tågluff. Alldels själv i några månader. Besökte vänner här och där och gamla x-kroken i England. Kom inte in på kasinot i Monte Carlo pga av klädseln. Det var förmodligen för lite kläder på!!!
Jag tog mig tillbaka till Uppsala. Pluggade en termin tyska med bl a en gammal despot till lärare. Han var en karikatyr på sig själv och den tyska disciplinen. Sedan började jag på kulturvetarlinjen med litteraturvetenskap som huvudinriktning. Jobbade mycket på GH nation. Jaa, visst var det mycket fest också. Träffade ett antal kärlekar och flirtar under tiden. Men rastlösheten satt kvar. Slog mig till slut ihop med Matte. Fantastiskt duktig på att laga mat. Men det räcker tyvärr inte alltid. Maten och kärleken till den alltså! Så våra vägar delade på sig. Han fortsätter att laga god mat. Hoppas jag! Men det är en annan historia på livets mystiska väg!
Och livet på en pynnes resa fortsatte...men jag tar det en annan gång! Måste hitta kompassen! Den historiska.
Men Uppsala har alltid varit viktigt för mig. På många sätt och vis. Här mötte jag mannen i mitt liv, här föddes mitt första barn, här levde och verkade jag under många lyckliga, intensiva och utvecklande år, och här föddes jag. På Ackis gubbavdelning. Det är klart Uppsala betyder något!
Här gifte jag mig med mannen i mitt liv! Här döptes Marcus. Vad vore Uppsala utan sina cyklar och alla sina vackra dörrar och portar?Lev väl och sov gott!♥
Det som göms i snö...
...kommer upp i tö.
Underbar dag. Espresson började tyvärr smaka lite beskt bara när jag satt där i solskenet och njöt. Jag tittade nämligen lite för närgånget på tomten. På gräsmattan, i buskarna, på plattorna...Besk syn!
Ciggfimpar en masse! Hade vi haft jätteparty i natt och jag för en gångs skull missade det?
Självklart inte. Jag missar inte gärna ett party. Detta var resterna efter århundradets nyårsparty. Och det missade jag definitivt. Jag var inte bjuden. Däremot upplät jag mitt hem till fest. Vad hände med Non Smoking Generation? De var visserligen efter min tid men ändå! Har 90-talisterna gått på alla myter och ska prova alla synder? Det gjorde ju aldrig vi! Bara en eller annan. Och synderna var små. Visst var de?
Äldste sonen Marcus fick sig ett litet dagsverke idag. Allt skulle upp! Och allt medan jag satt i solen och flickvän Isabelle också satt i solen. Fast hon uppmuntrade honom med glada tillrop. Moderskapet granskade kritiskt. Vet ni vad han använde för att ta upp dem? Ciggarna alltså! Min bästa stektång! Hur tänker man då? Bye gone! Fast jag får erkänna att den var effektiv!
En dag i solen.
Nu väntar tidig morgon då min dotter M ska till Hudik och göra magnetröntgen. Hon gillar det inte. Men med slutna ögon, härlig musik och lugn andning kommer det att gå bra.
Njut av en ny vårvecka som ni...
...lever väl!♥
Underbar dag. Espresson började tyvärr smaka lite beskt bara när jag satt där i solskenet och njöt. Jag tittade nämligen lite för närgånget på tomten. På gräsmattan, i buskarna, på plattorna...Besk syn!
Ciggfimpar en masse! Hade vi haft jätteparty i natt och jag för en gångs skull missade det?
Självklart inte. Jag missar inte gärna ett party. Detta var resterna efter århundradets nyårsparty. Och det missade jag definitivt. Jag var inte bjuden. Däremot upplät jag mitt hem till fest. Vad hände med Non Smoking Generation? De var visserligen efter min tid men ändå! Har 90-talisterna gått på alla myter och ska prova alla synder? Det gjorde ju aldrig vi! Bara en eller annan. Och synderna var små. Visst var de?
Äldste sonen Marcus fick sig ett litet dagsverke idag. Allt skulle upp! Och allt medan jag satt i solen och flickvän Isabelle också satt i solen. Fast hon uppmuntrade honom med glada tillrop. Moderskapet granskade kritiskt. Vet ni vad han använde för att ta upp dem? Ciggarna alltså! Min bästa stektång! Hur tänker man då? Bye gone! Fast jag får erkänna att den var effektiv!
En dag i solen.
Nu väntar tidig morgon då min dotter M ska till Hudik och göra magnetröntgen. Hon gillar det inte. Men med slutna ögon, härlig musik och lugn andning kommer det att gå bra.
Njut av en ny vårvecka som ni...
...lever väl!♥
Always on my mind...Hälsingland
http://www.youtube.com/watch?v=3I2cEzLw9So
Och lite mer...
Porches of pride
Ol Anders i Alfta Foto Lars Lööv!
Light Valley
Vårt landskapsdjur, Det vackra Lodjuret
Linblomman -
vår landskapsblomma och delvis ursprunget till Hälsinglands välstånd och gårdar!
Njut av lördagskvällen! I Madrid med El Clasico, i Paris av våren, i London av puben, i Uppsala av scillan vid Katedralskolan, I Bern av vinkällarna, i Flykälen av skoteråkning, i Ljusdal av...Ljusdal. Och Hälsingland.
Lev väl! Var än i världen du är! ♥
Och lite mer...
Porches of pride Ol Anders i Alfta Foto Lars Lööv! Light Valley Vårt landskapsdjur, Det vackra Lodjuret Linblomman - vår landskapsblomma och delvis ursprunget till Hälsinglands välstånd och gårdar!
Njut av lördagskvällen! I Madrid med El Clasico, i Paris av våren, i London av puben, i Uppsala av scillan vid Katedralskolan, I Bern av vinkällarna, i Flykälen av skoteråkning, i Ljusdal av...Ljusdal. Och Hälsingland.
Lev väl! Var än i världen du är! ♥
Lite fredagsgott...
Eller lördagsgott eller...
Lite småplock är aldrig fel!
Ett gott småplock är
Halloumifyllda tortillas
Riv halloumiosten och lägg på mjuka tortillabröd. Strösla ruccola över och lägg ett tortillabröd ovanpå. Stek i olja i en panna på båda sidor. Skär i tårtbitar.
Eller ta och grilla halloumiskivor i lite smör. Ta upp och lägg på ett fat med ruccolasallad, ringla lite honung och balsamico över ostskivorna. Lite solrosfrön och nymalen svartpeppar på toppen! Tiptop!
Superenkelt! Våga prova!
Lev väl och gott! ♥
Lite småplock är aldrig fel!
Ett gott småplock är
Halloumifyllda tortillas
Riv halloumiosten och lägg på mjuka tortillabröd. Strösla ruccola över och lägg ett tortillabröd ovanpå. Stek i olja i en panna på båda sidor. Skär i tårtbitar.
Eller ta och grilla halloumiskivor i lite smör. Ta upp och lägg på ett fat med ruccolasallad, ringla lite honung och balsamico över ostskivorna. Lite solrosfrön och nymalen svartpeppar på toppen! Tiptop!
Superenkelt! Våga prova!
Lev väl och gott! ♥
Dessa fantastiska ungdomar!
Ibland blir man så vansinnigt glad till frukost. När man läser tidningen och får se vad en ung tonårstjej i Ljusdal har gjort. Hon har vunnit Odd Fellows uppsatstävling i Gävleborgs län.
Hon hade valt att skriva under rubriken "Mitt tal till världens makthavare i FN:s Generalförsamling." Hennes tal börjar med orden "Jorden, Eath, EL Mundo. Vad vi än väljer att kalla den, vart vi än kommer ifrån så är den detsamma för oss alla." I första meningen säger hon allt! Men man vill läsa vidare. Bra journalistik med andra ord!
" Jag är kvinna, född i Sverige. Här har jag rätten att själv välja och ifrågasätta, jag får vara den jag är. Här får jag leva och finnas, här finns mitt liv. Jag har aldrig varit tvungen att gå långa sträckor för att hämta vatten till min familj. Jag har aldrig behövt svälta, jag har aldrig behövt fatta ett beslut, som har avgjort om jag ska leva eller dö."
"Vi vet alla att i världen existerar olika värderingar och syften med livet, att alla vill ha en plats. Jag har lärt mig att ta plats men också att ge, allt handlar om att förstå och respektera motpartens eller främlingens tankar. Fanns det inte olika värderingar så skulle jag inte stå här idag, för att ni, FN:s generalförsamling skulle inte fylla någon funktion..."...Se inte bara mnskligheten som ett verktyg att jobba med, se individerna, känn med dem, lev med dem, förundras och inspireras av kulturer och religioner...Ni är världen i litet format"
Visst är det klokt? Visst är det självklart? Egentligen. Men det är så genomgående skrivet från hjärtat! Så här borde det vara i allas hjärtan! Läs hela talet på www.ljp.se.
Priset är en stipendieresa där ungdomar från hela världen träffas i FN för några dagars intensiv FN-utbildning. Samt att de får besöka en mängd historiska platser på USA´s östkust.
Lycka till! Tänk att det finns så många fantastiska unga människor, som är både klokare och kunnigare än många vuxna. Fler unga måste få både chansen och möjligheten att synas, höras och bekräftas!
We are the world! ://www.youtube.com/watch?v=jzw6GiqZyD0&feature=related
Lev väl!♥
Hon hade valt att skriva under rubriken "Mitt tal till världens makthavare i FN:s Generalförsamling." Hennes tal börjar med orden "Jorden, Eath, EL Mundo. Vad vi än väljer att kalla den, vart vi än kommer ifrån så är den detsamma för oss alla." I första meningen säger hon allt! Men man vill läsa vidare. Bra journalistik med andra ord!
" Jag är kvinna, född i Sverige. Här har jag rätten att själv välja och ifrågasätta, jag får vara den jag är. Här får jag leva och finnas, här finns mitt liv. Jag har aldrig varit tvungen att gå långa sträckor för att hämta vatten till min familj. Jag har aldrig behövt svälta, jag har aldrig behövt fatta ett beslut, som har avgjort om jag ska leva eller dö."
"Vi vet alla att i världen existerar olika värderingar och syften med livet, att alla vill ha en plats. Jag har lärt mig att ta plats men också att ge, allt handlar om att förstå och respektera motpartens eller främlingens tankar. Fanns det inte olika värderingar så skulle jag inte stå här idag, för att ni, FN:s generalförsamling skulle inte fylla någon funktion..."...Se inte bara mnskligheten som ett verktyg att jobba med, se individerna, känn med dem, lev med dem, förundras och inspireras av kulturer och religioner...Ni är världen i litet format"
Visst är det klokt? Visst är det självklart? Egentligen. Men det är så genomgående skrivet från hjärtat! Så här borde det vara i allas hjärtan! Läs hela talet på www.ljp.se.
Priset är en stipendieresa där ungdomar från hela världen träffas i FN för några dagars intensiv FN-utbildning. Samt att de får besöka en mängd historiska platser på USA´s östkust.
Lycka till! Tänk att det finns så många fantastiska unga människor, som är både klokare och kunnigare än många vuxna. Fler unga måste få både chansen och möjligheten att synas, höras och bekräftas!
We are the world! ://www.youtube.com/watch?v=jzw6GiqZyD0&feature=relatedLev väl!♥
En fantastisk kvinna!
Min mamma M och påsk hör ihop. Påskharar och påskägg är viktiga för mig. Påskharen kommer på påskafton och gömmer påskäggen. För mig och mina systrar stod alltid påskharen på tröskeln till vardagsrummet när den hade gömt våra påskägg. Med tre syskon i familjen pågick letandet efter devisen fågel, fisk eller mittemellan. Den traditionen tog mamma M med sig från sitt födelseland Österrike. Det var samma påskhare på tröskeln till vardagsrummet som mamma M fick sin första påsk i Wien. Som nyfödd. Förmodligen fick hon den av en människa som snart skulle behöva fly undan nazismen. Bara för att han eller hon var jude. Jag kommer inte ihåg riktigt vem hon fick den av. Men mammma M´s påskhare lever.
Den där fösta påsken i Wien för mamma M hade Hitler redan intagit Österrike. I mars 1938. Mamma M föddes 7 april 1938 och fick sedan höra, " En olycka kommer sällan ensam!". En humor som säkerligen var en överlevnadsstrategi i sig.
Mamma M är en levnadskonstnär och överlevare. Jag vet att hon tycker att hon har ett rikt liv. Och hon har definitivt bidragit till att mitt liv är rikt. Även om vi systrar bråkar med henne och tycker hon är bakvänd ibland. Men det får hon vara, det är hon. Och vid 72 års ålder får man väl vara som man vill. Och göra som man vill.
Idag när hon fyller 72 år får hon Amanda Jensens skiva Happyland av oss systrar plus en middag signerad lillasyster H. Och jag är inte ens på plats. Men mamma M är Happyland!
Så ett stort grattis till en fantastisk kvinna, världens bästa mamma och en härlig 72åring!
Lev väl!♥
Den där fösta påsken i Wien för mamma M hade Hitler redan intagit Österrike. I mars 1938. Mamma M föddes 7 april 1938 och fick sedan höra, " En olycka kommer sällan ensam!". En humor som säkerligen var en överlevnadsstrategi i sig.
Mamma M är en levnadskonstnär och överlevare. Jag vet att hon tycker att hon har ett rikt liv. Och hon har definitivt bidragit till att mitt liv är rikt. Även om vi systrar bråkar med henne och tycker hon är bakvänd ibland. Men det får hon vara, det är hon. Och vid 72 års ålder får man väl vara som man vill. Och göra som man vill.
Idag när hon fyller 72 år får hon Amanda Jensens skiva Happyland av oss systrar plus en middag signerad lillasyster H. Och jag är inte ens på plats. Men mamma M är Happyland!
Så ett stort grattis till en fantastisk kvinna, världens bästa mamma och en härlig 72åring!
Lev väl!♥
Duved by Night!
Pigo Restaurant. Det enda stället i byn som visade Barca-Arsenal. Så David bokade bord till 20.00. Fine. Trevligt, gemytligt och med östgötsk ägare. Första halvlek gick strålande. Både för Barca och tekniken. Sedan blev det frustrerande. Kanalen försvann. David smått panikslagen. Vi hade det smått trivsamt i alla fall. Kanalen kom inte tillbaka.
Tekniken strulade än en gång för den gemytlige östgöten. Kortläsaren hade lagt av. Men allt går. Till slut. T o m nyfödda barn! Börjar gå till slut alltså. Vi behövde inte diska eller på något annat sätt försöka bryta oss ut från restaurangen. Med lite klurigheter kan man även lura tekniken. Östgöten fick sina välförtjänta pengar!
Hem i mörkret i Duved by night. Lugnt och stilla. En irish coffe och en skön fotölj.
Och Barca vann med 4-1. David betydligt lugnare.
Efter ännu en dag i solen.
Lev väl!♥
Tekniken strulade än en gång för den gemytlige östgöten. Kortläsaren hade lagt av. Men allt går. Till slut. T o m nyfödda barn! Börjar gå till slut alltså. Vi behövde inte diska eller på något annat sätt försöka bryta oss ut från restaurangen. Med lite klurigheter kan man även lura tekniken. Östgöten fick sina välförtjänta pengar!
Hem i mörkret i Duved by night. Lugnt och stilla. En irish coffe och en skön fotölj.
Och Barca vann med 4-1. David betydligt lugnare.
Efter ännu en dag i solen.
Lev väl!♥
Njut en liten smula!
Duved i sol. Åreskutan lyser vit och mäktig. Känns rätt bra att bara passera Åre. Och stanna vid en stuga i Duved. Soldränkt och precis bredvid liften.
Dagen i Flykälen tillbringade vi på tomten. I en kåta. Livet på en Pynne. Där var gudagott att vara. Fika, korvgrillning och prat. Vi konstaterade att här borde vi vara oftare. Solklart! Och bara njuta en liten smula!
Att passera Åre är en märklig upplevelse. Det är verkligen en plats att njuta av. Å ena sidan känns denna stockholmska förort väldigt liten, när man passerar med bil, å andra sidan känns den som en mindre upplaga av Stureplan om man stannar. Framförallt i december till april. Och ni hör. I mina öron är detta inte något plus. Yta, yta och åter yta. Trots all fernissa är det fantastiskt vackert. Men Åre, och många andra delar av fjällvärlden, föredrar jag på hösten. Inga köer, inga ytligheter, inga måsten. Bara vara! Min gammelmormor Elsa älskade Åre. Just för den känslan. Tyvärr är inte den, det första jag tänker på, när jag idag passerar Åre.
En kväll i Duved, med backen i fonden, god mat och dryck och sällskapsspel på hög nivå, (dvs jag vann ialla fall en gång) är att njuta en liten smula.
Lev väl!♥
Dagen i Flykälen tillbringade vi på tomten. I en kåta. Livet på en Pynne. Där var gudagott att vara. Fika, korvgrillning och prat. Vi konstaterade att här borde vi vara oftare. Solklart! Och bara njuta en liten smula!
Att passera Åre är en märklig upplevelse. Det är verkligen en plats att njuta av. Å ena sidan känns denna stockholmska förort väldigt liten, när man passerar med bil, å andra sidan känns den som en mindre upplaga av Stureplan om man stannar. Framförallt i december till april. Och ni hör. I mina öron är detta inte något plus. Yta, yta och åter yta. Trots all fernissa är det fantastiskt vackert. Men Åre, och många andra delar av fjällvärlden, föredrar jag på hösten. Inga köer, inga ytligheter, inga måsten. Bara vara! Min gammelmormor Elsa älskade Åre. Just för den känslan. Tyvärr är inte den, det första jag tänker på, när jag idag passerar Åre.
En kväll i Duved, med backen i fonden, god mat och dryck och sällskapsspel på hög nivå, (dvs jag vann ialla fall en gång) är att njuta en liten smula.
Lev väl!♥
En dag i solen!
Sol från en klarblå himmel. Vita vidder så långt ögat når. Rådjur utanför köksfönstret vid frukosten. Påskdag! Lite layback! Resten av familjen ut på skotrarna. Snögrop, umgänge och toastgrillning: Mmm! Men Livet på en Pynne funkar inte på det viset nu. Att sitta på en skoter och av och till skumpa fram, är att be om ständig virvelvind eller snurra min jord, bokstavligt! Därför beslutar jag att stanna hemma. Det är bättre att ensam ta emot huvudvärksattackerna om de kommer. Dessutom är både svärmor I och svärfar Å kvar hemma. Ljuvligt trivsamt.
Solstol och viloläge med tidsskrifter och bok! Frampå eftermiddagen ett glas vitt. Tillsammans med svärmor. Och vinet håller kylan. Tack vare det lilla bordet av snö vid mina fotknölar. Layback!
Lite fika! 5000 kronorstårtan från igår måste ju ätas upp. Kokkaffe och ägglikörtårta med chokladgrädde och trevlig pratstund med svärföräldrar är ett härligt solavbrott. Layback!
Lite Västerbottenpaj och lammfilé får utgöra vår försenade lunch vid tretiden! Layback!
Tystnaden och stillheten bryts! Skotrar på intåg!
Solstolen är fortfarande min bas. Layback!
Stilla promenad med mannen i mitt liv! Besök hos svåger J och svägerska T. Alltid lika trevligt! Jag har en svägerska med en energi som få. En positiv syn på allt som få. En planering som få. Och ett skratt som få!
En dag i solen! Layback!
Lev väl!♥
Kantguld i Flykälen!
Jag står i kassan på Simonssons Handelsbod i Strömsund när mannen i mitt liv ringer. - Hur känns det att ha vunnit tredje pris, 5 000 kr? undrar han stilla. -Ja, säger jag, det kan jag knappast uttala mig om. Jag har inte hunnit ta in den känslan än. Du var först att meddela mig. Expressen har inte ringt än. Och sedan säger jag det första som egentligen slog mig. - Driver du med mig?
Alla vet väl att jag inte satt min fot på isen idag. Än mindre pimplat. Och allra minst fått någon fisk.
Dessutom har all mat jag handlade på Simonssons kommit till sin rätt. En påskbuffée att räkna med. Trots att jag lagade för ett helt regemente igen. Varför är folk så små i maten? Och påskharen har varit här och gömt påskägg!
Lev väl!♥
-Nej, nej, säger mannen i mitt liv. Du vann tredje pris i pimpeltävlingen. Detta behöver ju inte betyda att han inte driver med mig!
Strömsundsbron
Pimpeltävling Östesvattnet/Flykälen
Strömsundsbron Pimpeltävling Östesvattnet/Flykälen
Alla vet väl att jag inte satt min fot på isen idag. Än mindre pimplat. Och allra minst fått någon fisk.
Jag har varit i Strömsund (på Flata) och fikat, shoppat, träffat folk och handlat massor med mat.
Jag har definitivt inte varit på någon pimpeltävling. Men alla har vi ju våra lookalikes! Kanske var det en annan Pynne på isen idag. En Pynne med tur i spel. För det har jag aldrig haft. Jag har förvisso vunnit en jättetoblerone på Furuvik en gång. Men det var en gång. Och i min ljuvaste ungdom vann jag papiljotter och apelsinmarmelad när jag följde med mammaM på Ljusnankörens årsfest en gång. Papiljotter har aldrig funkat på mitt hår och definitivt inte när jag var nio år. Apelsinmarmelad har aldrig varit min favvomarmelad.
Men å andra sidan har jag ju haft tur i kärlek. Och idag har jag haft tur i spel. Once in a lifetime!
Dessutom har all mat jag handlade på Simonssons kommit till sin rätt. En påskbuffée att räkna med. Trots att jag lagade för ett helt regemente igen. Varför är folk så små i maten? Och påskharen har varit här och gömt påskägg!
Alla hittade!
Lucky me!
Lev väl!♥
Den där dagen som är rosa...
Morfar Göte gillade inte färgen skärt. Hans älsklingsfärg var grönt! Men skärt var hemskt! Så när jag diskuterade påsk med honom och skärtorsdagen speciellt hade jag alltid lite våndor. Hur pratar man om den dagen utan att komma in på skärt? Lösningen blev att jag alltid sa; Jo, morfar, du vet den där dagen som är rosa...
Och visst är det en viss nyansskillnad? T o m två helt olika färger!
Älskade morfar Göte! En hyllning till liv!
Idag firar jag i alla fall den rosa dagen med att göra påskgodis och ge påskgodis till alla söta, ljuvliga små påskkärringar som mellanlandar. En satt i soffan när jag kom hem. Och tänk nu för tiden kan alla påskkärringar med den nya tekniken. Noah satt i soffan och spelade spel. På datorn givetvis. Men utanför står kvasten beredd. Och kaffepannan stod prydligt i hallen.
Nu ska jag hämta påskalammet på ICA innan jag tar min gamla kvast och drar till kullen! Vi ses!
GLAD PÅSK!
Lev väl!♥
Och visst är det en viss nyansskillnad? T o m två helt olika färger!
Älskade morfar Göte! En hyllning till liv!Idag firar jag i alla fall den rosa dagen med att göra påskgodis och ge påskgodis till alla söta, ljuvliga små påskkärringar som mellanlandar. En satt i soffan när jag kom hem. Och tänk nu för tiden kan alla påskkärringar med den nya tekniken. Noah satt i soffan och spelade spel. På datorn givetvis. Men utanför står kvasten beredd. Och kaffepannan stod prydligt i hallen.
Nu ska jag hämta påskalammet på ICA innan jag tar min gamla kvast och drar till kullen! Vi ses!
GLAD PÅSK!
Lev väl!♥
