Tant hör bra!
Igår var jag på öronkliniken i Hudiksvall. De skulle testa om hörseln/öronen har något med min yrsel att göra.
Efter att läkaren har skakat på mitt huvud till den grad, att min yrsel var värre än när jag kom in eller jag trodde mig förflyttad till down under, så skulle hörseln testas. Dessutom fick jag bära någon slags cyklop under skakningarna. Kände mig delaktig i en Mel Brooks film. Eller kanske ännu hellre Chaplin.
Hörseltestet gick bra. Fick sitta i en bur och trycka på knappar så fort jag hörde ett pip. Terapi!
När jag kom tillbaka till läkaren, som nästan hade skakat loss mitt huvud från resten av livet på en pynne, så skrattade han och sköterskan så tårarna rann.
Mellan skrattsalvorna försökte de visa mig ett blad som föreställde någon sorts diagram. Det var bara en rak blå linje jag kunde urskilja. De skakade på sina huvuden och försökte samla sig. Det gick så där! De hade aldrig sett ett sådant resultat hos en vuxen människa. Möjligtvis kan en femåring visa upp samma hörselresultat. Femåringar hör extremt bra!
Och jag! Jag som var öronbarn och kämpade med öroninflammationer och besök hos Dr Ahlbom i Hudik. På den tiden det begav sig! Jag trodde jag hörde rätt dåligt! Däremot är jag rätt nyfiken. Vilket gör att jag får reda på det mesta i alla fall. Men nu vet jag alltså.
Jag hör allt! Vad ska jag nu skylla på? När jag inte vill höra mannen i mitt livs snarkningar! När mannen i mitt liv försöker få mig att läsa bruksanvisningar! När familjen tycker att jag ska komma fortare! Eller köpa allt de ber mig om! Eller ber mig låta bli att köpa den där...tja, lampan!
Men jag får se det som ett plus. Jag hör extremt bra. Jag är extremt nyfiken. På livet...på en Pynne!
Detta föreställer örat och dess olika delar. De är många! Livets mysterium!Lev väl!♥
Glad Påsk alla påskharar, småkycklingar och häxor!
Måla ägg, koka ägg, ät ägg. Njut av ljuset och påsken! Lite sill och lax kan också behövas.
Klara, färdiga, kör...
Glad Påsk och Lev väl!♥
Deli och njutning. Piccolo pastaskola!
I alla fall för mig!
Men visste du detta om pastan?
Det är inte bara för skojs skull vissa sorter är korta eller långa, ihåliga eller ej. Det finns en tanke med form och konsistens hos pastan.
Hur och var pasta än dök upp första gången har italienare lagat den i århundraden. Den finns i många olika former, men ingredienserna är alltid desamma. Det finns två grundtyper: mjöl- och vattenpasta och äggpasta. Och de har olika egenskaper. Till mjöl-och vattenpasta använder man durumvete, ett mjöl med hög glutenhalt, som kallas semolina i Italien. Här hittar du spaghetti, olika typer av rör och många specialformer. Den är fast och passar bra till kryddiga, pikanta såser och sådana gjorda på olivolja.
Den andra typen av pasta görs på ägg och mjöl och blir bäst när den är hemgjord (den benämns ofta, inte helt korrekt, färsk pasta). I Italien använder man ett vetemjöl som kallas 00, men som motsvarar vårt vanliga vetemjöl eller bakvetemjöl. Olika regioner i Italien har olika recept på sina pastadegar. I Toscana blandar man i lite olivolja i degen t ex och i Emilien-Romagna (födelseplatsen för tagliatelle, lasagne mm) görs degen på bara mjöl och ägg. Äggpasta kan suga upp såser bättre än köpt mjöl- och vattenpasta och passar därför bättre till smör- och gräddbaserade såser. Såser som innehåller mycket olivolja skulle göra äggpastan hal och klibbig.
Det gäller att para ihop rätt pastaform med rätt sås. Precis som förhållanden! Det gäller att prova sig fram för att hitta bästa sättet att förena smak och konsistens. Vissa gör också så med sina förhållanden! Andra är mer återhållsamma och överlämnar provandet till pastavärlden.
Lång pasta, som spaghetti, passar bäst till olivolje- och tomatsåser. En bra riktlinje är att alla ingredienser i såsen ska följa med den långa pastan när den lindas upp på gaffeln. Bandpasta, tagliatelle, fettuccine m fl, som är gjord på ägg och mjöl suger upp och drar åt sig smör- och gräddsåser bättre. Pasta i rörform, ex Penne, passar bra till såser med goda bitar av kött eller skaldjur. Rörpasta är en av få mjöl- och vattenpasta sorter som går bra till gräddiga såser. Andra pastasorter med speciella former passar också bra till såser med stora bitar.
Sedan finns en mängd pasta som passar bäst till soppa, ex risoni.
Prova och njut! Buon Appetito!
Lev väl!♥
Nästan helrenovering
Lite skvaller därtill så känns det nästan som en helrenovering! :-)
Nu borde resten av kroppen få sig en behandling också!
Men var sak har sin tid! Känns bra att kunna säga det nu!
Åt min favvomacka när jag kom hem. Mörkt grovt bröd med avocado, tomat och lite rödlök. En gnutta havssalt och svartpeppar toppar. Både tomater och avocado är lite av mina käpphästar. Antingen är de superba eller så är de inte goda alls.
Hårda avocado, som alltför ofta finns i diskarna, är inte roliga. Lägg dem bland dina tomater som mjuknar de lite fortare. Och tomater i kyldiskar. Grr. Lika väl som en solmogen, varm tomat, kan vara det underbaraste som finns att äta, lika hemsk kan en kylskåpskall, hård tomat vara. Lägg aldrig, jag säger aldrig, tomater i kylen. De ska ligga framme. Vackra att titta på också.
Förvisso bara ett litet välfärdsproblem! Men vi kan ju respektera maten också. När vi nu har det så gott ställt att den finns runtomkring oss! Tänk dig själv att bli lagd i kylen när du tror du ska få ligga i solstolen! Man utvecklar kanske inte den mest positiva energin då!
För att inte behöva renovera kroppen för ofta, är ett bra förebyggande sätt att varje dag få en liten dos av citron, ingefära, tomat, vitlök och rödlök! Mumma för hjärta och själ!
Lev väl!♥
Ljuset! Och en massa plus och ägg!
Tur att dagen är längre just idag! Var en tung dag. Försvann bara. Inte lika fort som regnet spolade bort snö igår, men ändå! Efter att ha påbörjat dagen med en härlig frukost med mannen i mitt liv skulle vi påbörja monteringen av bokhyllor. Billys kartonger på golvet kan ju fylla en funktion, men de är klart bättre mot en vägg. Utan kartong omkring sig.
Vi förvandlades snabbt till mannen i mitt liv. Jag var tvungen att lägga ner mitt lilla huvud på en kudde och blunda. Kändes som ögonen skulle trängas ut och knivar attackerade ena tinningen. Slöa knivar! Jorden ville inte heller sluta snurra och inte jag med den heller. Idag tog det nästan hela dagen innan det släppte. Vissa gånger när de värsta attackerna kommer är det tack och lov över på några minuter. Men nu hade det bestämt sig. Vi jävlas hela dagen!
De få gånger jag lyckades titta såg jag att hyllor växte fram. Fina och bra! Nu ska jag se om jag får lite terapi genom att sortera och sätta in böcker, tidsskrifter och cd-skivor. Risken finns att jag hittar något spännande och försjunker i det. Men då är det väl en tanke med det också! Det ligger inga kartonger på golvet längre!
På tisdag ska jag på läkarbesök igen. Och flera väntar. Hoppas, hoppas bara att de kan hitta felet eller vad det är för sjukdom som den lilla myggan (harpest) triggade i gång . Bara de inte konstaterar och vidimerar mina andra defekter och att det är de som är orsaken. Som skratta för högt, svära för mycket, vara för slö ibland eller allmänt envis!
Jag gillar i alla fall ljuset. Och allt spirande! Och nästa vecka är det påsk. Ljuvligt. Ägg i massor. Mat i massor.
Jag förstod tydligen först igår att det är påsk nästa vecka och att det var därför folk köpte påskägg. Leve Påsken! Nu ska vi snart måla påskägg, lägga fram vackra ägg i skålar och göra påskgodis. Och jag får ta fram mitt vackra tittägg som jag fått för länge, länge sedan av pappa C och mamma M. När jag var liten hade vi alltid tittägg och ägg i alla varianter vid påsk. De står för något hopp, livshopp. Och de är vackra!
Och du, bli inte biten av mygg! Men ät mycket ägg!
Lev väl!♥
Lite guldkant!
Kan ni skillnaden mellan guldkant och kantguld? Vi kan ta den en annan gång annars! Innehåller cognac och punsch. Båda två! Eller också något annat. Beror på vad du menar med kanterna i ditt liv!
Och Claudia Galli vann inte! Livet är inte alltid rättvist! Det är det som är livet och dess mysterium!
Guldkant! På livet!Lev väl! ♥ Och sov gott!
Sedd, hörd och bekräftad!
Ett stycke son är jättedålig. Oavsett ålder blir man lite liten då! Hög feber och vimmelkantig. Nerbäddad!
Telefonen ringer! Jag hör redan när mannen i mitt liv svarar att det inte är ok. När han lägger på hör jag bara skit, skit, skit! Intuitionen säger mig...
Just det, inbrott! På företaget. Obehagligt. Allt finns dock på film! Vi vet redan vilka det är. Vilka vilsna själar det finns! Nu ska bara alla kvarnar igång. Och det tar tid.
En av grabbarna var ofta in till oss på Krakel på den tiden det begav sig. Redan då vet jag att jag tänkte att det kommer inte att gå väl! Jag skulle förmodligen ha tänkt positivt istället. Projicerat positiva bilder!:-) Desto skönare har det varit då de tankarna har smugit sig på och de har visat sig inte bli sanna. Mina domedagsprofetior är by gone. Många av de här barnen, för små barn är de fortfarande där inne, har nog aldrig fått vara barn. Eller bli sedda! Eller fått kärlek, gett kärlek eller fått ta ansvar!
Ofta när de mest, i mina ögon, stökiga ungarna kom in på Krakel, så ville man bara ta och krama dem. Hårt och länge. Några strulpluttar jobbade också hos oss eller hade praktik. Bristen på vuxna goda förebilder var så tydlig. Bristen på respekt var så tydlig. Bristen på värderingar, normer och kärlek var också så tydlig.
Det finns aldrig ett försvar för brott av något slag. Däremot förklaringar. Och varför ska det vara så svårt att lära oss av dem? Varför ska det vara så svårt för oss vuxna att vara goda förebildar och visa respekt? Får man respekt visar man oftast också respekt. Varför ska det vara så svårt att se barn och sträcka ut en hand där den behövs? I skolan, på fritiden, på jobbet!
Vi har alla ett ansvar för alla barn. Alla barn får inte vuxna goda förebilder med modersmjölken. Men jag som kompisens mamma, lärare eller fotbollstränare kan med så små medel vara den handen som sträcks ut, den axel att luta sig mot, de ögon som ser just det här barnet. Alla måste få känna att detta är min stund på jorden och jag har en plats i världen! Läs Tove Janssons Mumindalen och fr a berättelsen om Ninni!
Då skulle inte så hemska saker som hände i Bjästa hända. Där svek vuxenvärlden. Då skulle kanske inte inbrottet i morse ha skett. Vi har inte råd att svika. Vi har inte råd med att inte investera i framtiden.
Det finns så mycket gott, så mycket positivt, hos allt och alla. Ta vara på det. Gnäll inte, agera!
"Och om du räddar oss alla, är det en Mycket Stilig sak att tala om efteråt, och kanske gör jag en Sång, och folk kommer att säga: Det där som Nasse gjorde var så stiligt, att en Fin Puh-sång blev diktad om det! Nasse kände sig mycket bättre efter detta..."
Lev väl!♥
Ät något gott ikväll! Och ge varandra en kram!
Varför? Kan detta vara himlen...
Möten mellan människor är fantastiska. Det är inspiration, tankar och idéer. Det är upplevelser, glädje och sorg! Det är erfarenheter, framtidsvisioner och "jag duger tankar"!
I två dagar har jag mött fantastiska människor, erfarenheter och inspiration. En dag kvar av upplevelser.Jag föreläste idag för människor från skolans och näringslivets världar. Om vikten av möten. Om vikten av samarbete. Om vikten av att investera i framtiden. Om vikten av att lärandet har många arenor. Och vikten av att unga människor får möta många, många förebilder eller bara bara bilder av möjligheter till att se sina egna möjligheter i framtiden.
Ikväll har vi, alla 500, avnjutit en god middagsbuffé på restaurang Två Kockar. Men fr a har vi avnjutit en musikupplevelse i världsklass av Kulturskolan i Gävle. Vilka musikanter. Vilka talanger. Vilka möjligheter! Vad mycket motor och utveckling vi kan producera i Sverige.
Samtidigt som jag avnjöt denna kulinariska och kulturella upplevelse fick jag via min systerT reda på att en bekant och fantastisk musikant slutat spela. Fiolen har tystnat. En fantastisk musikant har påbörjat sin "gyllene väg"! Jag är ledsen!
Folkteatern Gävleborgs uppsättning av Trollkarlen från Oz på Träteatern i Järvsö och i Gasklockorna i Gävle för några år sedan, var en intensiv upplevelse för mig, mannen i mitt liv och mina barn. Texten och musiken skapades av Jonas och Tommy Nilsson. Musiken har spelats om och om igen. Skivan är sönderspelad! Jonas skulle ta med sig en ny till mig! Och den underbara skivan får jag tag på. Men ny musik får inte skapas av Jonas. Men det han har skapat består. Det sätter spår. Och det berör! Alla våra sinnen! TACK! http://www.holmenmusic.com/artister/Oz/Oz.shtml
Lev väl! Här och nu!♥
Självbild med tonfisktårta!
Pappa C for land och rike runt för att hitta ett. Nåja, ialla fal i Ljusdal. Men de längderna fanns inte, slutsålt. En expedit sa t o m att "jaa, det är för hemsk vad svenska män har blivit tjocka"! Till slut hittade pappa C ett i rätt längd. Vi trodde i alla fall det var rätt längd. Mannen i mitt liv hade ju sagt att det skulle vara så långt. Och långt var det. Lite för långt. Så tjock är han inte! Undrar vilken självbild han har, mannen i mitt liv.
Den obligatoriska smörgåstårtan har också avnjutits i kväll till ett glas rött. Lite väl tunt Merlotvin, men så inköptes det billigt i Tallinn också! Kladdkaka till dessert. Koblajan kallade vi den i Bern! Det som gjorde att vi svenska och norska tjejer snarare ökade på bredden än minskade. Koblajan och öl, kanske ska tilläggas.
Detta drack vi inte!Receptet på huset tonfisksmörgåstårta kommer inom kort! Det har jag lovat Maria i Barcelona!
Imrogon är det tidig uppgång. Vår spanjor och hans klass ska bege sig hemåt. I sommar ska vår David åka dit.
Jag ska tidigt imorgon åka till Gävle i tre dagar. Stor nationell konferens om Skola-arbetsliv. På onsdag ska jag föreläsa. Hinner nog förbereda mig lite mer imorgon kväll! Tror jag! Samverkan skola-arbetsliv är en huvudnyckel till framtida utveckling. Det är att investera i framtiden och investera i våra barn och ungdomar!
www.gavle.se
Lev väl!♥
Söders höjder på Studenternas!
Grattis Bajen! Får väl krypa till korset! Ja, äntligen fick då söders höjder SM-guldet. Det kanske i och för sig är dem väl unt! Sade hon som är dålig förlorare och tycker att ett SM-guld utanför Hälsingland är som att föreslå grusplaner til Wimbledon! Jag pratar om SM-guldet i bandy!
Men i det mest usla väder i mannaminne gick söderkisarna segrande ur matchen. Och det fanns väl någon sorts rättvisa i det med. I sin sjunde(?)final under 2000-talet borde trägen vinner gälla. Och det gjorde det! Bollnäs och Hasse Åströmgänget kommer igen! Liksom Byn, Broberg och laget i mitt hjärta, LBK. LBK som har gett Bandysverige det största jippo och PR som går att få, World Cup. Eller dex som vi envisas med att säga. Dex dag och natt. Vilka minnen och brist på minnen man har av cupen. Fikaförsäljning, invigningar, gå runt runt och spana, nattmatcher, de klassiska nattmatcherna då folk kom från krogen i långklänning och vissa från fexet direkt, romanserna, alla turister och gäster, portföljer och glögg!
Och har någon nämnt att ingen av de båda finallagen har inomhushallar? Men bandy kan de spela och stämningen som det ger utomhus är obetalbar! Och inramningen, supportrar och hejaklackar, vann Bollnäs. Bandyfinalen... går bara att jämföra med cupfinalen på Wembley!
Jag lider med dig Ragnar och alla ni andra glada Bollnäsbor, nuvarande eller i förskingringen! Och Ruben, trots att du är jämte och håller på Bajen, så får jag väl gratta! Och hoppas du hade en tiptopdag i lärdomsstaden. Din gamla rumlarstad. Min födelsestad!
Lev väl!♥
Bilförsäljare...
Nu kommer solen och vi tar en tur till forbönderna och Skästra marknad. I min blå fara. Måste umgås med henne så länge jag har henne! http://www.skastra.nu/
Jarseost! 
Kôlbullar 
Forbönder på väg!Njut av vilodagen!
Lev väl!♥
We are...
Ljuvliga och härliga minnen!
Fira livet!
Och sov gott och lev väl!♥
En gåva!
Bland det vackraste jag vet! Ljusdals vattentorn. Och Panis Angelicus! ! När mamma M sjöng den i Wien 1981, 40 år efter morfar Göte och mormor Elsa hade räddat mer än 3000 judar undan förintelsen, på den återföreningsfest (får man kalla det så?) jubileum som hölls i Wien. Då rann mina tårar. De rann även 1996 då vi begravde morfar Göte i Uppsala till Panis Angelicus. Han älskade den. Tårarna rann för mod, för kärlek, för minnen, för livet. För morfar Göte var, livet själv!
Lev väl!♥
Stolt, stoltare, stoltast!
Jo, om man tilldelas en sådan här
Årets företagare i Strömsunds kommun! Bröderna Ottosson fick ta emot utmärkelsen igår kväll på en gala i Strömsund! Ottossons Åkeri AB grundat av pappa Åke och med enorm hjälp av mamma Ingrid. Både i företaget och all markservice! Hon borde få ett eget diplom! Jag har en svärmor som kört det mesta, snösvängen, grus och Beppe och co när Åke och hon även hade taxirörelse!:-)
Inatt åkte mannen i mitt liv och frk Mio vidare till Härnösand. Badmintontävlingar!
Och jag, jag ska gå på födelsedagsmiddag! Med ett stycke son och ett stycke spanjor och gratta ett stycke syster!
Var på bröllopsmässa idag på Rosehills. Också en oas i Ljusdal. www.rosehills.se
Massa vackra saker, brudar och blommor men ingen karl att gifta sig med. Å andra sidan har jag ju en. Som jag är rätt stolt över idag. Hårt arbete kan löna sig. Ibland!Lev väl!♥
18.32
Strålande sol, takdropp, fika utomhus, kvitter från fåglar och barn i alla åldrar, grus in i hallen. Japp, nu vänder det!
Natt och dag är lika långa. Vi går mer och mer mot ljuset!
Njut govänner och passa på att önska alla en ljusnande framtid. Många miljoner människor firar nyår. Och det med besked. Mat och åter mat. Presenter, musik och dans. Eldar! Trevligt med nyår så här på vårkanten. Vi kan väl låna lite av den traditionen!
Ut och njut av solen!
Lev väl!♥
Torsk på vänner!
Bra råvaror och glädje till mat räcker långt!
Färsk torsk, nykokt potatis, skirat smör och riven pepparrot! Lägg därtill ett superb vitt vin. Matsmältningen tas om hand av en katrinplommonsufflé med grädde och ett dessertvin av fikon. Balsam för mage, själ och hjärta!
Att allt detta får smälta tillsammans med samvaron av två av mina bästa vänner, tant K och tant T, gör livet lätt att leva! Jag behöver inte sjunga "If I were a rich man..." Yubbi, dibby, dibby... Jag är rik. På vänner, familj och upplevelsen av god mat!
Spelman på taket är en av mina favoritmusikaler. Gå och se den!
Och tänk dessutom på den ljuvliga scenen i Notting Hill när Julia Roberts precis har varit inne i bokhandeln och Martin kommer tillbaka med kaffet... Topol - Ringo Star. "It´s not a classic" Gå och se den också!
Sov gott och lev väl!♥
Cogito, ergo sum!
Fortsatt livsresa!
Jag gick humanistisk linje på gymnasiet. Älskar språk! Läste franska, tyska och latin förutom engelska. Latinet har jag nytta av än idag. Med att härleda ord. Och fr a i frågesporter. Älskar spel överhuvudtaget. Kanske inte världens bästa förlorare bara. Har dock dämpat mig med med visdomsrynkorna under ögonen!
Cogito, ergo sum!
Jag var ingen vän av skolan. Hej matematik och relativa betyg! (Jonas Gardell har beskrivit min och sin upplevelse på pricken) Vilken tortyr! Och vilken syn på kunskap och omvärld! Alla ska vi var lika och göra lika.:-)
Men jag hade rätt lätt för mig i skolan, förutom fysik då, som jag än idag inte riktigt förstår vad det är! Dessutom var jag plikttrogen, bigbigsister som jag är, så betygen var rätt ok! Vad nu det betyder med det betygssystemet?
Jobbade, som det då hette, som hemsamarit, barnflicka, på hotell, som guide och turistvärdinna i kommunen under lov och fritid. Efter gymnasiet vikade jag som språklärare och jobbade extra som barnflicka innan jag drog till Schweiz. Till byn Toffen utanför Bern. En av de vackraste städer jag vet. Bestämde mignästan omgående för att här skulle jag bo! Kom till en underbar familj som redan hade haft 5-6 svenska tjejer boende hos sig. Varav jag säkert var den fjärde från Ljusdal-Järvsö. Där i Toffen, med alptopparna Mönch, Eiger och Jungfrau blickandepå mig varje morgon, bodde jag mellan 1982 och 1983. Jag arbetade och studerade tyska och lite italienska. Fr a lärde jag mig Schwyzerdütch i arbetet och på fritiden. Inte att jämföra med högtyska. Och fr a pluggade jag mänskliga relationer, andra kulturer och mat och dryck. Hade turen att hamna i en mattokig och matduktig familj, en schweizisk-österrikisk familj med två barn varav ett kom från Indien. Därtill Didas! Ungersk herde- och vakthund, en Kuvasz! Stor och ibland bestialisk. Käkade skor, retade gallfeber på kossorna på sluttningarna samt skrämde vettet ur stora karlar som levererade olja till huset.
Min familj har jag än idag kontakt med! Hanna, den yngsta, tog vara på mattraditionen och gick i mina fotspår. Driver idag ett härligt ställe! Catering Eintracht Kestenholz. 
http://www.eintrachtkestenholz.ch/index.html
Barnbarn har jag också fått där. Många vänner och kontakter som har fortsatt odlas genom åren, Mona fra Norge, Anita från Jämtland...Bland det bästa jag gjort. Hade jag inget skinn på näsan före Schweiz, så fick jag det. Kom hem till Sverige 1984 och skulle genast åka tillbaka. Bara skaffa nytt tillstånd. Men livets vägar äro outgrundliga...
Resan fortsatte på annat håll!
Men längtan till Bern finns kvar...var sak har sin tid! Eller hur!
Lev väl!♥
Fredagstips! Pesto! Aptit på livet!
Ta och gör en god pesto till fredagskvällen och blanda med nykokt pasta, gärna tagliatelle. Busenkelt och busgott. Servera med en grönsallad, blandad med tomat och rödlök och lite lufttorkad skinka och/eller salami.
Aptit på livet...
Eller som italienarna säger "la gioia de vivere"
Pesto!
Ursprungspeston sägs härstamma från Genua. Pesto kommer av det italienska ordet pestare, som betyder stöta. Följdaktligen ska en bra pesto stötas ihop i en mortel. Men har du lite ont om tid och kanske vill göra en större mängd så är en matberedare jättebra. Vad som kan hända om man gör en baspesto med basilika i matberedare är att basilikabladen får för mycket syre när de "körs hårt" med kniven och kan då utsöndra lite beska. Men man kan om man vill, köra alla ingredienserna utom basilikan och finhacka den och tillsätta den sist, försiktigt!
Krakel Spektakels Gröna pesto. Oh, vilka minnen!
Vår logga som vår vän Gudrun gjorde!
En riktig Genuapesto ska innehålla pinjenötter. Men många är ju allergiska mot nötter, som Livet på en Pynne, så Krakels variant var att blanda i solrosfrön. Torrrosta dem gärna i en stekpanna, men har du bråttom eller är lite lat, så går de bra som de är. I Frankrike säger man Pistou.
Använd pesto i pastasallader, soppor, till nykokt pasta, till fördrinken med litet tilltugg (crostini) eller i en smörgås. Kan förvaras i kylskåp ca en vecka.
En sats pesto. I matberedare
1 dl basilika el 1/2 dl basilika och 1/2 dl bladpersilja
3 vitlöksklyftor
50 g parmesanost eller annan stark pipig ost, Västerbotten går utmärkt
25 g solroskärnor (en liten näve)
1 - 1 1/2 dl olivolja eller lika delar oliv- och rapsolja
salt och peppar
Mixa allt. Häll oljan sist i en fin stråle genom matarröret till önskad konsistens. Smaka av med salt och peppar.
Du kan också använda ruccola, dill (mums), gröna ärtor, kikärtor mm i en pesto istället för basilika. Det blir också goda röror.
Våga prova!
Jordemödrar
Jag har en kusin som är Jordemor och denna härliga Jordemor fyller år idag. Grattis J! Du får ta emot liv. Se nytt liv komma ut. Skrikande, gastande och förtvivlade blickar mot den kalla värld som kallas jordelivet. Det var ju varmt därinne i mammas mage. Varmt, gott och tryggt! Vilken fantastisk gåva, vilket fantastiskt yrke det är, Jordemor. Förr sa vi Jordemor eller Jordegumma även i Sverige men i Norge säger man det fortfarande. Smaka på det, Jordemor! På svenska är yrket lika fantastiskt eller vilket språk du än väljer. Men barnmorska låter lite mer, tja, kavat. Inget ont i det. Men Jordemor låter så...tryggt, starkt, urkraft. En kvinnlig urkraft som kan skapa under!
Livets under! Livets mysterium!Vad ord är härliga. Vad ord säger mycket om ursprung, histora, kultur, levnadsvillkor och livets mysterium.
Grattis min egen kusinjordemor och grattis alla Jordemödrar i världen till att få hålla livet på ett alldeles särskilt sätt i sin hand. Ibland också det som går hand i hand, det jobbigare, svårare och inte livskraftiga döden.
Är det för sent att bli Jordemornär man är 46 år?
Hola!
Vilket privilegium och vilken förmån att som 15-16-åring få ta del av detta. Att få besöka ett land, en kultur, ett annat skolsystem och en annan familj. Få ta del av vardagen i en annan del av världen. I Lorca eller i Ljusdal.
Det är utbildning. Det är omvärldskunskap. Det ger ett bra svar på frågan"Varför går jag i skolan?" Den så enkla, men så viktiga frågan. Och svaren blir rätt enkla när man möter omvärlden på olika sätt. Det är min plats i världen. Det är min och din framtid! Och den kan jag forma själv. Om jag bara får möjlighet att se möjligheterna.
Härifrån det gröna sköna Spanien kommer Daniel till
det vita sköna Hälsingland. Fullt så vitt och så mycket vitt är det förstås inte längre. Men det räcker säkert till att ge en annorlunda upplevelse för en 15årig kille från Lorca i Spanien.Hola!
Lev väl!♥
Magiskt och tryggt!
Det är trollskt och det är en historia som berör!
Tillbaka till det lite större Ljusdal. Centralorten i kommunen. Här växte jag upp, hit återvände jag och här befinner jag mig nu, just nu, på livets mystiska resa. Där jag bodde i Schweiz hälsade alla på alla. Det var visserligen en mindre by utanför Bern men i alla fall. Det var trevligt. Det var tryggt. Även inne i huvudstaden Bern hälsade man gärna och ofta på varandra. Tschau Zäme, Salut, Grüsse...
Toffen! Ett typiskt Toffenhus. Dock inte det jag bodde i. Jag bodde lite ovanför, så där till vänster.
Vi använder inte de orden i Ljusdal, men vi hälsar på varandra. Hej, Hallå eller det typiska Ljusdalska HÄJDÅÅ. Jaa, när man möts! Nästan alla och nästan jämt. En anledning är så klart att många känner varandra! Det är något positivt med småstaden. Många tycker nog också att det är negativt. Alla känner alla, kontrollen...Även jag har nog kännt så. Men nu har jag bestämt att det bara är positivt. Det är tryggt. Det är charmigt. Det är social gemenskap. Japp, så är det. Varför bestämma sig för något negativt när jag nu ändå bor här? Jag har i alla fall haft ett val att bosätta mig mig!
Men det är klart. Ibland undrar även jag vilka alla är som hälsar. Jag växte upp här, flyttade, var borta i nästan 15 år, kom tillbaka. Men jag har jobbat inom yrken där jag har synts och mött många människor. Så ibland undrar jag om alla känner apan? Men nej, det är tryggt, det är charmigt. Det är social gemenskap.
Vårt vackra gamla vattentorn. Underbar utsiktsplats.
Vi har mycket vatten omkring oss!Det är magiskt och ett häftigt mysterium! Livet i Ljusdal! Och Livet på en Pynne!
Lev väl! ♥
Hummande kompositör på resa!
Vilket mysterium var Ljusdal för en blond böna som fick glasögon redan när hon var sex år? Vissa perioder i livet, läs tonår, användes de ytterst sporadiskt.
Jag växte upp med två yngre systrar. The lovely Toto and Hanna. Hansson von Plutt även kallad i yngre dar. Egentligen heter de Torun och Johanna! De är i alla fall två av mina största rikedomar på livsresan. Stränga, lite rätt raljerande och lätt överseende mot sin bigbigsister. Jag är totalt oduglig på smink, på tålamod, på att sy, att skratta för högt i alla omöjliga och möjliga sammanhang. Öppnar min mun för snabbt och ofta. Tänker inte, svär lite för mycket och gastar lite högt ibland. Men för att prata klarspråk, de är mina klippor och föredömen. Omtänksamma, roliga, duktiga på mycket, uthålliga och kloka. De är mina älskade systrar, två nästan totalt olika personligheter. Och jag är väl något mittemellan. Och minsta gemensamma nämnaren är skrattet. För är det något vi kan, så är det att skratta ihop.
Jag var nog också på många sätt en rätt odräglig storasyster. Skulle ju hålla på med allt och tvinga de andra att tycka det var lika kul eller bra. Friidrott var min stora passion under många år. Fick sluta pga en träningsskada. Älskar än idag känslan av att få ställa mig i ett startblock. Softboll testades också. Förmodligen mest för att tränaren var en snygg amerikan. Bandy spelade jag såklart. Då och då. Skolmästare på mellanstadiet.
Men det är många timmar jag har tillbringat i inomhushallar och på friidrottsarenor runt om i landet. Jag har sprungit 400 m i det värsta oväder jag har varit med om. På Glysis i Hudik. Det gick snabbt om man ville undkomma blixtarna. Hur tänkte man då?
Tränarkarriären var kort och intensiv. Fast återupptogs lite smått för några år sedan. Men har nu tagit paus igen.
Musik ska byggas utav glädje. Det håller jag med om men mina egna musikaliska framsteg var inte alltid glädjefulla. Eller till glädje för andra. När stråken på fiolen gick uppåt för de andra i orkestern gick den neråt för Pynne. Inte för inte som pappa C kallde den för väggvärmaren! Jag har också spelat piano och flöjt. Sjöng i kör och spelade teater. Var en kortare tid med i scouterna också. Hajkerna och lägren var äventyr. På ett läger fick vi plocka ner en tjej med stege från ett fönster. En kärlekskrank gosse hade barrikaderat hennes dörr.
Min väggvärmande fiol med stråke på väggen!Familjen gjorde många bilresor genom Europa. Flera besök i mamma M födelseland Österrike och uppväxtland Schweiz. Som liten brukade jag stå upp i baksätet, fanns ju inget som hette bilbälte eller säkerhet, och komponera min egen musik. Hummande! Rätt entoniga, om jag har förstått mamma M rätt.
La Suisse! 
BadGastein, ÖsterreichJag brukar jämföra dessa två av mina älsklingsländer med Hälsingland och Jämtland. I Schweiz är landskapet lite mjukare och mer böljande, alperna är äldre där och har av Föhnvindarna slipats ner så de är inte lika spetsiga, en vänlig grönska överallt och mycket vattenleder. Som Hälsingland. Österrike är lite mäktigare, kanske mer storslaget, precis som Jämtland.
Vart ledde allt detta då? Vad blev det av den hummande kompositören i baksätet? Ja, livets resa fortsatte.
Men det får bli ytterligare en liten resa på livets mysterieväg!
Lev väl!♥
Designsnobbar som jobbar!
Snart kan vi börja tvätta igen. Tvättstugan har fått sig en omgång. Likaså rummet intill tvättstugan. Det blir nog bra! Så småningom. Vardagsrum och kök möblerades om igår. Så nu finns det en massa saker som inte har hittat sin plats än. Bara står där och viskar, låt mig få lugn och ro! Bara inte soptippen!
Huset på Aspgatan 17 är inget minimalistiskt hem. I wish sometimes! Men där trivs gamla och nya saker med varandra. Precis som man gör med gamla och nya vänner. Många möbler, tavlor eller saker har en historia att berätta. De är minnen eller arv efter älskade personer, roliga händelser eller bara vackra som de är.
Konst och design är roligt och välbehövligt. Ett tillskott och glädjespridare. Men de kan likaväl vara ett måste och statussymbol. Och då blir det sorgligt. Tycker jag! Bland det tråkigaste jag vet är att komma hem till någon vars hem ser ut att ha kopierats ur Sköna Hem. Hemmet i Sköna Hem är kanske vackert och personligt för dem som bor där. Men när man bara kopierar, köper det som man tror är inne, försvinner själen i ett hem. Och hur har man råd att hela tiden se till att hemmet är uppdaterat efter senaste trenden? Och vilket slöseri, både på pengar och på miljön! Men visst, är det något det finns gott av i vår del av världen, så är det tydligen pengar.
Vad beschäftig jag låter. Men ibland blir jag bara så trött på denna renoveringsiver, detta konsumtionssamhälle och viljan att helt frivilligt renovera bort sig själv. Vi har tiptop kök men kan inte laga mat, relaxavdelningar som används kanske vart femte år, stora pråliga apparater som talar om att här umgås vi minsann!
Och jag är inte alltid så mycket bättre jag. Tvärtom! Nytt kök skulle vara trevligt. För jag lagar ju faktiskt mat. I massor!
Och för att visa att jag lever som jag lär vill jag bara visa de senaste inköpen!:-)
Älskar Lamino, Ekströms fåtölj. Den har jag inte råd med så det fick bli den här istället. Härligt skön och ljuvlig läsplats. På väggen min gamla fiol som min käre far alltid hävdat har varit en väggvärmare! Samt Ljusdals gamla vattentorn, som ljuslykta, av en av mina favoritkeramiker, Jini Hedblom. På golvet en lampa designad av en portugisisk konstnär som jag fick i present när jag var där i jobbet för några år sedan.
Lampan familjen skrattade lite rått åt. I bakgrunden Bisse Thofeldts tavla "Poeten drar"!
I Ljusdal finns en underbar butik som heter Unitis, http://www.unitis.se, drivs av normalstörda och utvecklingsstörda i ett hantverkskooperativ. Där hittade jag dessa "rostiga" ljusstakar på rea. Jag gillar det lite ruffa.
Lite andra mer väsentliga, viktiga inköp har också gjorts. Längst fram min barndoms obligatoriska taxfreeköp. Lakritsfigurerna från Holland. Nu i big size! Det är utveckling! Likaså måste min schweiziska själ ha lite Milkachoklad. Och min nostalgiska själ lite After eight. Dessutom gjorde jag en "Ingrid". Köpte en likörflaska för att den var så snygg. Ingrid är min glada, optimistiska, genomsnälla, underbara svärmor. Och jag brukar faktiskt inte ens köpa likör. Limoncello undantaget. Men detta var Kaffelikör Macchiato med Grappa. Jag gillar en macchiato och jag gillar grappa. Så våga prova. Och flaskan var snygg!
Lev väl!♥
Måndagsinspiration!
Dialogen och karaktärerna gör mig glad vareviga gång. För det är många gånger jag sett dem. Från Notting Hill kan jag snart hela dialogen utantill. Då förstår ni att många gånger är i underkant.
Run Forrest run! 
Chicks love grey! 
Duckface och co!"He was my north, my south, my east and west"
Skratt och gråt, himmel och jord, kyla och värme...
Vackert, sorgset, nära livet och döden. Kanske inte måndagsinspiration men...vackert. Vad några ord kan berätta så mycket om livet och döden, minnen och känslor, tro och hopp! Skrattet och gråten går ofta hand i hand!
”Stop all the clocks, cut off the telephone,
Prevent the dog from barking with a juicy bone,
Silence the pianos and with muffled drum
Bring out the coffin, let the mourners come.
Let aeroplanes circle moaning overhead
Scribbling on the sky the message He Is Dead,
Put crepe bows round the white necks of the public doves,
Let the traffic policemen wear black cotton gloves.
He was my North, my South, my East and West,
My working week and my Sunday rest,
My noon, my midnight, my talk, my song;
I thought that love would last for ever: I was wrong.
The stars are not wanted now: put out every one;
Pack up the moon and dismantle the sun;
Pour away the ocean and sweep up the wood.
For nothing now can ever come to any good.”
W. H. Auden
Lev väl!♥
Magkänsla eller är det ren kunskap?
Jag höll på Salem men trodde nog frk Anna skulle vinna. Vilken röst hon har!
Ja, ja, säger ni det är lätt att säga i efterhand. Självklart. Men jag börjar inse att jag ska lita lite mer på min magkänsla.:-) Ni som känner mig vet att melodifestivalen är ett av mina specialområden på värdefulla eller om ni så vill värdelösa kunskaper.
Kommer ihåg för några år sedan när Serbien vann med "Molitva" och Marija Serifovic, tror jag hon heter? Det var matstafetten i Ljusdal och hos oss serverades dessert. Melodifestivalen på TV. När Marija sjöng så sa jag "hon vinner". Tror ni någon höll med? Alla skrattade lite rått. Kanske inte mannen i mitt liv som blev smått orolig att jag skulle sätta igång en vadslagning och pungslå de andra. Han känner till min lilla defekt!
När desserten led mot sitt slut så var Marija en vinnare och mina gäster var märkbart mindre kaxiga och irrade omkring som i chock och av konjak!
Marija! Och vad matstafetten är kan vi ta en annan gång. En annan resa. Väldigt rolig dock!
Säg till när ni vill slå vad!
Lev väl!♥
Punktinsatser!
Och vem vinner "schlaget" ikväll? Jag gillar ju Salem...
Trist att "På spåret" är slut. Gick riktigt skapligt för mig igår. Hade nog matchat Birro och hans fantastiska medtävlare. Och snart är Mästarnas mästare också slut. Skavlan är kvar och den riktiga schlagerbataljen återstår. Finns hopp för mitt TV-tittande!:-)
Nu pestokyckling med risotto och chokladapelsinpannacotta, jisses, till dessert. Bäst att jag börjar röra i mina grytor. Risotto är utomordentlig terapi. En stund för eftertanke, planer, drömmar och kanske ett gott glas rött till!
Lev väl!♥
En om dagen!
För över allt där jag styr en bil tycks polisen befinna sig!
Hann knappt komma in i Ljusdal idag förrän jag stoppas. Mannen i mitt liv fortsätter att läsa "Expressen". Den här gången skulle det blåsas, kollas körkort och bildäck. När jag ska blåsa så säger polismannen (det var verkligen en MAN)"Dags för dagens blåsning". För mig kändes det inte som ett skämt utan som en realitet i Livet på en Pynne så jag säger "Jaa, en om dagen!" Varpå båda börjar skratta och jag får inte ut mycket blås i det röret annat än fnitter. Mannen i mitt liv läser Extpressen! Jag blåser igen. Fungerar och är grönt. Expressen är fortfarande inte slut!
Opererades chipet in när jag sov? Jag kanske egentligen bor i DDR! Mitt liv hittills har kanske bara varit en dröm. DDR finns och jag är förföljd! Livet är förvisso ett mysterium men en så ond dröm kan det väl ändå inte vara???
Min kompis plisen och jag! Fast så här stiliga har de ännu aldrig varit. Och kommer väl aldrig att bli! Om inte allt är en otäck framtidsdröm och jag lever på 1800-talet. Egentligen!Passa på...
Lev väl!♥
LBT!
Det är varken något uppåttjack eller skönhetsmedel. Det är Ljusdals Barnteaterförening! LBT!
http://ljusdalsbarnteater.wordpress.com Bildad förra året.
Styrelsen har haft möte här på Aspgatan 17 ikväll. Vi planerade föreningsstämman den 17 april samt aktiviteter för fr a barn vi ska ha samma dag. Workshop, dockteater, skaparverkstad, slöjdverkstad, dans...Alla kreativa idéer och tips är välkomna! Det ska bli en dag för och med barn. En dag då barn står i centrum. En dag då barnet i oss får uppmuntran och stimulans. En dag då vi alla tillåter oss att vara lite mera barn. Plockar fram vår kreativitet, fantasi och ser möjligheter.
Barnteater och skapande verksamhet är livsviktigt för utvecklingen! Låter dramatiskt! Men så är det! Det är jag helt övertygad om. Att ta bort det från fritid eller undervisning är som att säga att vi gott kan leva på korv och makaroner. Jämt. Möjligtvis kan vi få stuvade makaroner ibland. Dvs, vi fick se en teaterföreställning eller film en gång under skoltiden. Varför skulle vi vilja göra oss själva fattigare? Och mindre kloka? För det tror jag vi gör om vi måste leva på korv och makaroner jämt! Åtminstone får vi skörbjugg!
I Hälsingland brukar vi säga att vi lever mitt i kulturen, både i det trolska landskapet och i alla upplevelser. Kultur är kraft och mötet mellan olika kulturella uttryck och människor är en kraftkälla till utveckling!
Barn- och ungdom har en central roll för kulturen. Kultur i barnomsorg-, skola- och fritid ska vara en självklarhet. Skolan ska vara en plats för eget skapande och upplevelser av professionell teater, dans, musik, film, litteratur, konst…. Likaså är unga mötesplatser en viktig utvecklingsfråga och en del av den kulturella kraft som finns! Och kraft finns det i kulturen. Fråga bara Lars Vilks! Och det är helt vansinnigt att människor envisas med att tramsa om att jämföra äpplen och päron. Skola och vård ska gå först. Varför ska man lägga pengar på kultur? Ja, varför? Varför ska vi ha ett rikt liv? Varför är det viktigt att barn via teater, dans och musik får ett större språk, eller flera språk och större förståelse och insikt? Varför är det viktigt att vi ger våra barn förutsättningar att bli hela och starka individer? Varför är det viktigt att vi på ålderns höst kan få fortsätta att må bra, hålla tänket igång och kanske även kroppen med en tango? Varför är det viktigt att vi på ålderns höst fortfarande får ta del av upplevelser och inspiration? Varför är det viktigt att vi genom kulturen får respekt och visar respekt för andra? Ja, varför?
Och varför teater för barn? Teatermannen och regissören Peter Oskarson formulerade det så här klokt på vår fråga "Var ligger världens bästa barnteater?"
”Världens bästa lilla barnteater ligger där ett barn, trots beroendeföräldrar eller dysfunktionella familjeförhållande, får en ljusglimt in i hjärtat som ger en kontakt med vad livets mysterium kan erbjuda. Ett under – teaterns under.”
Ja, livet är ett mysterium. Och kan teatern eller litteraturen eller dansen hjälpa ett barn till ett språk, till ett rikt liv, till att bli sedd. Då är det undret värt alla kronor i världen!
Barns fantasi sätter inga gränser! Allt är möjligt. Fråga Krakel!
Lev väl!♥
Havets drottning! Not!
Nyss hemkommern från Baltic Queen så måste jag få visa några bilder på Track King!
Det här är alltså INTE Havets drottning!
Track King= Mannen i mitt liv spanar bort mot Eldris och målet i Mora och undrar om det är idé att fortsätta. Tveksamt och lite plågat ansikte...försöker urskilja en ljusning!
Då ser han fancluben. Ansiktet ljusnar och etappen efter Evertsberg går ju utför. Känns lite uppåt nu. Kan ju inte kliva av inför familjen.
Japp. The show must go on! Lite blåbärssoppa och krafterna kommer. Det går ju som en dans...
Visst gjorde det! Allt går utom nyfödda barn. Och får man en sådan här på upploppet av sina barn så vad gör väl det då att man har tillbringat 10,5 timmar i Dalaskogarna!!!
Lev väl!♥
Blowing in the wind!
Det tog också 82 år för Hollywood att förstå att även kvinnor kan göra film! Men inatt lossnade det. Får vi hoppas i alla fall. Kathryn Bigelow vann som första kvinna en Oscar för bästa regi! Jisses!
Men hur många år ska det ta innan det finns åtminstone lika många kvinnor i börsnoterade bolags ledningsgrupper eller styrelser?
Hur många år ska det ta innan det finns lika många kvinnor i statliga myndighetsstyrelser?
Lika många är i sig inte det viktiga, utan inställningen och människosynen! För visst handlar det om människosyn?
Hur många år ska det ta innan män (och kvinnor) inser vikten av att både mor och far finns till hands?
Hur många år ska det ta innan företagsledare inser vikten av att anställa kompetens? Och inte tramsar på med att kvinnor blir gravida! Män kan inte bli gravida. Vi vet det. Men vi vet också att de kan bli pappor!
Hur många år ska det ta innan män och kvinnor har modet att bryta förlamande mönster och kultur?
The answer my friend is blowing in the wind...
Men också vårt ansvar! Inte 100 år till!
Lev väl!♥
Hurra och 100 år!
I villervallan av skidor, blåbärssoppa och hjältar glömde jag ju att salutera den verkliga hjälten igår! Jörgen Brink! Hurra, hurra, hurra! Och var hör han hemma? Kan viska det! HÄLSINGLAND! När Hudikborna igår firade OShjältarna från Vancouver, Myhrer och Richardsson (Södergren firades i Söderhamn eller i Mohed snarare) så gick alltså en annan hälsing i mål först av alla. Från Delsbo, tävlandes för Hudiksvall.
Nu ska jag sätta mig i bilen och åka in till Hudik och passera Delsbo och hurra lite extra. Varje dag passerar jag den gamle skidräven Thomas Magnussons gamla hus. Värdefulla kunskaper man införskaffat sig genom åren. Hans backryck är oslagbart!
Ofta möter jag också här i Ljusdal den gamla skiddrottningen Eva Olsson. Samma långa hår, fortfarande ofta flätor, och lika vacker. Mmm, det är idrottsminnen det!
Men framförallt idag ska vi fira internationella kvinnodagen. 100 år! Visst kan jag tycka att det är lite sorgligt att vi ska behöva ha en sådan dag. Men den behövs i världen. Och i Sverige faktiskt! Än så länge! Så hurra för världens alla starka, vackra och fantastiska kvinnor. För det är alla idag! Och imorgon.
Lev väl!♥
Hjältar är vi allihopa!
Fascinerande! Mäktigt! Urenergi! Några ord som kan beskriva min första upplevelse av ett Vasalopp på plats.
Vi är nu hemma med trött, det är en beskrivning i underkant, men nöjd och lycklig hjälte. Dvs mannen i mitt liv.
Svåger H, barnen David och Mickan samt jag styrde imorse kosan västerut. I Evertsberg tänkte vi fånga honom.
Lyckades också och vi får nog tillstå att vi vände en lite sviktande kurva där. För sedan gick det lättare, utför som det är och med utmärkt glid. Det gick alltså inte lika lätt uppför.
Sedan Mora! Bilköer men ändå en logistik och organisation som får Systembolaget att verka som rena amatörskolan! Måste erkänna att jag alltid vara lite anti Vasaloppets målslogan, "I Fädrens spår för framtids segrar!" Trams! Alla kvinnors spår då? Men trots trams var det ändå en speciell känsla att titta mot målet, se den gigantiska publiken, glädjen, och åkarnas ansikten när de på upploppsrakan ser målgångstramset! :-) I did it!
Imponerande! Och glädjefullt!
Återkommer med mera detaljer om denna resa och kanske lite bilder. Kanske på en trött men lycklig hjälte!
"Denna dagen ett liv."
För framtids segrar! Flickor och pojkar!
Lev väl!♥
Ladda batterierna!
Jag laddar för Vasaloppet! Och då behöver nog hjärtat vara på topp! Även om man står bredvid och tittar på. Eller ska försöka ta sig till Evertsberg med bil imorgon bitti!
För om ni nu hade så höga, eller för all del vansinniga tankar om mig, att ni för en mikroskopisk sekund trodde att det är jag som ska åka, så kan jag bara säga. Jag har svårt i dagsläget att hålla balansen liggandes i min säng. Jag måste hitta dagsformen. Och det kanske jag gör något år. Men tills dess får mannen i mitt liv köra.
Och med tanke på att det är första gången med alldeles för få mil i kroppen men med en konstant tjurighet i hyddan, så behöver jag ladda mina batterier! Det är inte alla förunnat att förstå när kroppen säger ifrån! Men med både sol i sinnet och på himmelen så går det mesta. För att inte säga allt. Utom nyfödda barn. Men de har nog inte heller fått starttillstånd!
Så håll både tummar och tår imorgon för Vasaloppsåkarna. Och alla oss bredvid spåren och på vägarna! Själv håller jag allt jag kan för mannen i mitt liv och för hans upplevelse! För det kommer det att vara! Kolla in
nr 11 156! Syns garanterat.
Lev väl!♥
Syns garanterat!Inte nära döden! Nära livet!
Frk Mio, dvs dottern, och jag samt det strävsamma gamla paret har varit på 70årspartaj. En norrbottning fr Gällivare jubilerade! Mitt på lördag em. Mycket roligt! Där fick jag för mitt uttalande när vi anlände till festlokalen att "det här är ju en nära döden upplevelse!" Mor M skrattade så hon höll på att ramla ur bilen och frk Mio tittade förnärmat på sin mor! Här var det gamla strävsamma parets alla gamla vänner. Gamla och gamla! I sinnet är många yngre än många i min ålder! Människor jag har vuxit upp med, haft som lärare, sett på fester och middagar genom åren. Mött i olika sammanhang. Suttit barnvakt till deras barn. Och vissa har jag också jobbat med!
Många roliga tal, rörande tal, underbar buffé och den mest fantastiska rabarberpannacotta jag ätit. Därtill gott vin och en suggestiv cognac, som skulle ha fått Steffo T att löpe gaete upp och gaete ner! I alla fall i Linköping! Plus det trevliga i att umgås och prata över generationsgränser! Samt en enorm livslust hos jubilar och andra!
De har tagit fasta på Bertolt Brecht citat " Var inte rädd för döden. Var rädd för det olevda livet."
Och att vara norrbottning har inget med geografi att göra. Det är ett tillstånd, ett förhållningssätt till livet. Allt är jobbigt som det är så varför göra det jobbigare. Ungefär!
http://www.lasseeriksson.se/
Eller som Joan Baez sa "Man kan inte välja när och hur man ska dö. Det enda man kan bestämma är hur man ska leva."
Lev väl!♥
Titta!!!
Läs gärna också Micke Sagströms utmärkta ledare i LjP idag! www.ljp.se
Slå på TV:n!
Lev väl!♥
Husbiblar! Inspiration & Vackra bilder!
Livets goda!
Lev väl!♥
Livlina!
Min julklapp från mannen i mitt liv!
Bredvid hänger mitt sardenska förkläde. Födelsedagspresent från barnen. Broderat: Pynne, la Regina de la cucina!:-)
Lev väl!♥
Energipåfyllning!
När man som jag har varit riktigt dålig i drygt ett och ett halvt år, sjukskriven av och till, så känns en bra dag=idag, som ljuv musik. Mitt lilla elände började med ett myggbett som resulterade i harpest, sedan kom ett virus och sedan triggades allt möjligt igång. Ständig huvudvärk, med vedervärdiga attacker i huvudet och ögonen av och till, samt synproblem och yrsel/gungningar. Det är ju tur, för att inte säga fantastiskt, att kroppen säger till och fungerar, när allt inte är som det ska! Det är också både positivt och negativt att ha en åkomma (så skriver man i en remiss fr sjukhuset jag fick igår) som inte alltid syns utanpå. Och det är då för väl. För skulle jag varje morgon om jag tittar mig i spegeln se den person som det känns som jag är, då vore det för sorgligt. Det skulle ingen kunna stå ut med. Så man får klappa sig på kinden och säga, "Du ser riktigt skaplig ut idag Pynne. Gå ut i solen!" "Och fr a du bor inte på Haiti eller i Chile!"
Just nu arbetar jag 25% och väntar på en massa undersökningar. Igen! Att skriva här är säkert också en sorts läkning och uppåttjack! Nu väntar solen och energi. Hoppas bara jag kan gå utan att varken världen runt omkring eller jag gungar för mycket. Sol var det och goda tankar!
Och bli inte bitna av mygg!
"Medan man funderar på vad man ska göra kan man slå sig ner och sjunga en visa."
Nalle Puh - A.A. Milne
Lev väl!♥
Prova! Inspiration Hälsinge Hamboni!
Recept på Hälsinge Hamboni
För 6 personer
500 g hälsingeostkaka (se recept nedan)
1 liter vatten
2 msk salt
1 gul paprika
250 g körsbärstomater
1 påse blandad sallad (cirka 125 g)
50 g pinjenötter
2 krm chiliflakes
2 krm timjan
2 krm rosmarin
smör
olivolja
vinägrett
1 msk vitvinsvinäger
2 msk olivolja
1 tsk italiensk salladskrydda
1 tsk finhackad vitlök
Gör så här:
1. Koka upp vatten och salt. Låt svalna helt. Lägg ostkakan i saltlagen och se till att lagen täcker kakan. Låt stå i kylskåp två dygn.
2. Dela, kärna ur och skär paprikan i tunna strimlor. Skär tomaterna i hälften. Lägg upp på ett fat med salladen.
3. Rosta pinjenötterna i en torr och het stekpanna tills de fått lite färg. Låt svalna. Stöt chiliflakes, timjan och rosmarin i en mortel.
4. Blanda ihop ingredienserna till vinägretten.
5. Ta upp ostkakan ur saltlagen och torka av med hushållspapper. Skär den i skivor eller tärningar.
6. Stek ostbitarna runt om på mycket hög värme i 1 msk smör och 1 msk olja. Krydda med den mortlade chili- och örtblandningen. Osten ska få gyllenbrun färg.
7. Lägg osten på salladsbädden, ringla över vinägretten och strö över pinjenötterna. Garnera gärna med färska örter och salladsskott.
Lev väl!♥
Hälsinge Hamboni! Här är gudagott att vara!
Om du gör den själv tar det lite tid och kräver lite pyssel. det är det värt. Och det är gudagott att äta. Och vara!
www.jarvsobaden.seMen fryst går bra det med. Och eftersom jag också älskar Halloumi så är likheterna slående. Bror och syster. Hälsingland och Cypern. Det gnisslar och känns att man äter. Det ska gnissla. Annars är det ingen riktigt bra kaka. När syster T och jag drev vårt Krakel så fick vi ibland uppdrag av Ljusdals kommun att åta oss att servera middagar eller bufféer med Hälsingeinnehåll och lokala råvaror. Fr a gällde detta då kommunen hade internationella besök. Vid ett par tillfällen tog jag då fram fryst hälsingeostkaka och serverade på halloumivis eller gjorde en sallad med den. En hit alla gånger!
Nu har årets bästa nya landskapsrätt utsetts. Självklart är det en ostkaka från Hälsingland.:-) Hälsinge Hamboni. Det är en wokad ostkaka med chili och pinjenöter. Lisa Gustafsson Flygt har skapat den. Lisas ostkaka har legat i saltlag, blandats med sallad, pinjenötterna och chilin. Sedan droppas en vinaigrette över. Lite Halloumi som sagt! För prispengarna ska hon uppfylla en dröm - ett badkar vid Dellens strand! Där kan hon mumsa på den bästa ostkakan i Sverige - sin Hälsinge Hamboni!
Juryns motivering:
"Hälsingeostkakan är en lätt beroendeframkallande dessertostkaka som här får ta smak av en saltlag och därefter blir en modern förrättsost. Den smakrika, sega och lätt gnisslande osten bjuder på en underbar textur och konsistens som passar perfekt till den spröda och krispiga salladsbädden."
Ett av mina roligaste matminnen är när min goa vän fr I, som kommer från Blekinge, skulle prova ostkaka. Och säger jag ostkaka så menar jag den hälsingska. Småländsk ostkaka har ingen likhet, kusin möjligtvis.:-) Fru I hade stora problem med konsistensen. Det ska gnissla! Men de stora problemen utspeglade sig i hennes ansiktutrryck. Jag vet än idag inte om hon har lärt sig äta vår delikatess! Skam den som ger sig.
Lev väl!♥
Trollmor!
Just nu var både franskan och schwytzerdütch lite trötta. Men de flesta godnattsångerna fanns där någonstans.
Den schweizerfranska godnattsången brukade mor M sjunga för mig och mina systrar när vi var små. Den schweizertyska godnattvisan lärde "mina barn" i Toffen/Bern mig när jag bodde där.
Min underbara syster- och guddotter Mimmi sover här. Lillebror ska opereras imorgon bitti och behöver både far och mor hos sig. En trött Mimmi anlände nyss från backarna i Järvsö och var lite för uppskruvad för att somna av sig själv. Gör som du gjorde sist, sa hon. Dvs sjung! Och jag sjöng. Om och om igen.
Till slut sa hon -När pappa sjunger "När trollmor har lagt de elva små trollen" brukar jag somna på en gång!
Jag vet inte vem som har fördel i godnattsångsmatchen, pappa H eller jag!
Lev väl!♥
Maestro, please!
Yes! Funderade lite över hur jag skulle klara min abstinens nu när OS är över. Jag har blivit en rätt dålig Tv-tittare med åren men OS är och förblir OS!
Men idag på väg hem från jobbet lossnade det. Himlen ljusnade. Livet blev lätt och luftigt. Karin log mot mig i bilen! Yes! MÄSTARNAS MÄSTARE! Nu. Ikväll. Äntligen! OS bye gone!
Suverän Tv-underhållning!
Gillar Brollan. Inte bara för att han är från Finflo. = HÄLSINGLAND! Gillar de flesta. Har dock fortfarande svårt för Mr Sjöberg sedan jag och mannen i mitt liv stod bredvid honom på friidrottsVM i Götet 1995 och han vägrade skriva autograf till en liten gosse. Could have killed that cat!
Lev väl!♥
Farthållare med tung högerfot!
Tänkte på detta när jag färdades mina knappa sex mil hem från jobbet. Genom ett snölanskap som är taget ur "Bland tomtar och troll". Genom snörök och vissa galna bilförare. Varför tvärbromsar man när man får möte med långtradare? Då spelar det knappt någon roll hur bra avstånd man har. Istället för att bara släppa på gasen och bara tryggt styra bilen genom rökmolnen.
Oavsett hur långsamt jag kör med farthållaren, och när den är i går det alltid långsammare, så känns det som bilen far fram utan kompass eller styrning.
Varför känns det inte så när högerfoten ligger lugnt och tryckt på pedalen?
Nu har jag lovat mig själv att ställa in farthållaren jämt. Ok, nästan jämt i alla fall. Jag har inte råd med mera tung högerfot. 4 200 kr hittills i vinter. Det är en hyfsad semesterresa det! Usch, vad jag skäms lite över mig själv. Men mest är det ju bara pinsamt. Och inte bara för mig tycker jag. Utan även för polisen som har tid att nypa mig på pengar!
Surt sa frk räv!
Visst är den fin! Dock inte min. Min är blå och av lite nyare modell. Med den här kanske min högerfot inte skulle vara så tung heller!
Lev väl!♥
Måndagkväll! Med kokt grädde!
Jag är ingen typisk efterrättsmänniska. Tar hellre förrätt om jag ska välja. Men vissa efterrätter är bara oemotståndliga för mig. Crème Brûlée är en, tiramisu en annan och pannacotta en tredje.
Så för att fira måndagen som dag och min farmor som fyllde 107 så blev det en citronpannacotta med lakrits. En snabbvariant med gelésocker och turkisk peppar.
5 port
3 dl vispgrädde
skalet av en citron
1 tsk vaniljsocker
3 msk gelésocker
Blanda allt i en kastrull. Koka upp och låt sjuda 30 sekunder. Häll upp i koppar, glas el småskålar
som du har bottnat med krossad turkisk peppar. (lägg karamellerna i en påse och gå lös med hammaren eller köttklubban). Ställ kallt och låt det stelna. Ca en tim max. Toppa med lite lakritssmul!
Buon Appetito!
Måndagsmys!Lev väl!♥
107 år!
Hipp hipp hurra. Idag skulle min farmor Barbro ha fyllt 107 år.
Född 1903 i Östergötland. Förskollärare, lång och ståtlig. Blev tidigt ensam med sina två barn. Pappa C var bara tio år när min farfar dog! Farmor B bakade mycket, lagade god mat och stickade, virkade och sydde. Baket och matlagningen har jag ärvt. Det andra lämnar vi därhän.
Morgnar i köket hos farmor på Berzeliigatan var ofta tidiga. T o m jag gick upp för att få sitta vid det lilla bordet i köket med farmor. Det lilla bord som idag står här hemma hos oss. Alla skåror i bordet har sin historia!
Titta på solen som gick upp över Linköpings takåsar, skvallra lite om grannarna och fundera på vad dagen skulle innehålla.
Älskade farmor, som älskade att småkivas och gruffas med sin syster och sin kusin. Tänk de tre damerna ihop på kafferep i Gamla Linköping! Älskade farmor, du hann få se Marcus innan din stund på jorden var slut.
Älskade farmor, ikväll gjorde jag citronpannacotta med lakritssmul till din ära. Du älskade det goda i livet.
Nu ska vi festa på den och hurra för alla våra rötter och lyckliga minnen. Dessutom fyller min morbror också år idag. Grattis J-A!
Så ett hurra till alla vackra gamla ansikten och människor. Som rymmer så mycket historia, minnen, kärlek, sorg, skratt och erfarenhet.
Lev väl!♥
