.

Klappjakten kan börja. Det började också bra för livet på en Pynne. Men det är aldrig en bra början på en paketlek där hornen på oss dödliga blir större och kraftigare för varje tärningskast. När dessutom reglerna plötsligt ändras efter första omgången och den stora hög med ljuvliga klappar som ligger framför mig förflyttas till vänster och själv erhåller jag ett mycket mindre antal paket. Ett litet antal paket som till slut decimeras till en liten sak. Färggranna små muggar fick jag med mig hem i mörkret. Ett steg uppåt i alla fall. Kunde ha slutat med en kortlek från Office igen. Sådant har varit mer regel än undantag, om jag överhuvudtaget fått med mig något. Jag är inte bitter jag inte. Gröna, sköna, granna muggar från Rice att ta med på picknicken i skidspåret är bitterljuv musik. Nu vräker snön ner och sista adventsljuset är tänt. Kan mycket väl bli en picknick. Inne eller ute!


De sköna gröna blev kvar hos livet på en Pynne. Det finns en rättvisa i att inget är rättvist.

Lev väl!♥