.

Nu ska jag sitta på ett tåg ett litet tag. Det verkar som om Dagmar tillåter det att gå och dessutom i tid. Än så länge. Världen förändras hela tiden och snabbt går det. Tåg gillar jag, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Hela min barndom snurrade tåg hemma. Jag gillar även de här lite större som jag ska ta i besittning om ett litet tag. Järnvägsstationer och även flygplatser besitter någon sorts charm som är svår att sätta bra ord på. Det är känslan av förväntan och äventyr. Det är känslan av att allt är möjligt. Med vilket sinnestillstånd som helst. Plingelingeling nu tåget går, ut i vida världen...