.

Vad sjutton hände? Iskalla vindar och en väta som förtjänar ett MVG. Ska det vara så? Förra helgen var sommaren. Sedan kom hösten eller variant på höst och vinter som ett brev på posten. Det är inte nådigt. Den enda fördelen med regn är att den kan kväva all pollen som sätter sig i lungor och ögon på det mest bestialiska sätt. Men icke. Icke i år. De senaste dygnens regnande verkar inte göra nytta. Igår verkligen vräkte regnet ner och det var nog den värsta allergidagen hittills. Sett ur andnings-och snörvelsynpunkt. Livet är varken logiskt eller rättvist. Det är.

Jag minns 4 juni 1994. Östersund vaknade till snötäckta bilar och gårdar. Iskalla vindar, som i och för sig alltid befinner sig någonstans i den staden, blåste över folk och fä. Dagen därpå var det skolavslutningsdag. Jag minns att jag, liksom igår på studentbalen på Järvsöbaden, tänkte på de stackars studenterna och vad vädret kan betyda. Den 5 juni sken solen från en blå himmel. Vindarna var givetvis fortfarande iskalla men ingen snö och inget regn. Lördagen den 6 juni kom kompisarna drivis och hagel på besök. Något vakade den gången över avslutningsdagen den 5 juni och såg till att den blev ett andningshål. Vädrets makter är förunderliga.

Idag får bli en innedag. Både med tanke på pollen och hennes polare samt det faktum att graderna är kalla och fuktiga och då gör kroppen på den här halvgamla tanteluran ont. Vissa delar mer än andra och vissa mer orörliga än andra. Men imorgon är en annan dag och ett säkert tecken är att det alltid kommer solsken efter regn. Någongång. Att Järvsöbacken är höljd i ett dimmornas tecken är ett tecken så gott som något. På att bättre vädertider väntar.



Lev väl!♥