.

Det är många som verkar vara ute på hal is just nu. Det är inte bara den käre Juholt, som är på evig glatt och hal is verkar det som, utan även vi vanliga döda fick känna på glatt underlag imorse. Bussar inställda, bilar som inte ens tog sig upp eller ner för garageinfarter. Bilar som helt plötsligt i 20-30 km/tim börjar dansa vals. Ja, det var en glatt hal förmiddag i länet som heter Gävleborg. De flesta hade dock både omdöme, erfarenhet och kunskap att hantera situationerna. Men tänk om det hade kunnat fått fortsätta att vara några minusgrader konstant, hela dygnet, och ingen berg-och dalbana. För inte tror jag att vintern har tänkt ge sig av än. Inte här i alla fall. Och den får gärna stanna ett tag till bara den kunde hålla sig till vinter. Den får gärna hålla sig kort och koncis också. Blasket, slasket och ishalkan kommer det med, tids nog. Tänk vilken tur det är att vi svenskar i landet lagom, som kanske inte alltid är så lagom om vi skrapar på ytan, har vädret att prata om. Att haka upp oss på och diskutera. Att oja oss över och glädja oss över. Ja, tänk vilken tur att vi har väder!

Nu hoppas jag inga idrottshjältar ger sig ut på någon hal is i form av något formsvagt tacktal eller annat halstarrigt på Idrottsgalan, utan håller sig på röda mattan och senare på stolen. Och gärna vid bordet och inte under. Samt gärna kort och koncist!



Lev väl!♥