.

 

Tåget bromsar in i den ljusa dalen. Jag kliver av, lätt dåsig av den lite åskvarma luften. Eller vid närmare eftertanke fruktansvärt trött av lågtrycket och en massa små motgångar i dagarna två på jobbet. Tar tjuren vid hornen och går med raska steg mot frisören. Räddas det som räddas kan. Kliver ut, efter en njutnings- och skrattfylld stund i frisörstolen, kanske inte som en ny människa, men lite piggare. Fortsätter med mina raska steg upp mot Pomeranshuset och en liten plats under Toscanas sol med lite aperitivo.

 

Och ja, jag åt mer än några oliver. Vad sägs om parmesan, foccacia, kittost, pecorino, salami i olika varianter och prosciuttio. Och givetvis lite mer oliver.

 

Lev väl!♥