.

Det känns som om jag den senaste veckan har varit i någon sorts bubbla. Världen där utanför har pågått men omvärldsbevakningen har varit noll och ingenting. Det finns en väldigt naturlig förklaring och det är att jag helt enkelt har varit för trött. Glatt trött, men dock trött. Fokus har legat på avslutning av nytt jobb och start av ett annat nytt arbete. Visserligen har jag snappat upp fragment av nyhetsrapporteringarna från rättegången i Oslo, det franska valet, att majblommorna säljs av barn till förmån för barn, tyste Löfvens framgångar hos vissa grupper, men att få någon mer fullständig redogöring av händelserna i världen av mig är rätt lönlöst. Just nu i alla fall.

Däremot har intrycken av vårens antågande varit goda. Det kan liksom själen vila i och bara betrakta. Som en extra bonus har jag turen att alltid ha vackra resvägar till mina jobb. Eftersom jag också ofta har förmågan att ha jobb som kräver längre resväg. Det nya jobbet är inget undantag. Vackrare resväg är svår att finna. Igår morse var Ljusnan spegelklar och sikten mot bergen fri. Tyvärr gör inte min tågbild verkligheten rättvisa. Det gör nog sällan tågbilder. Framförallt inte mina tågbilder. Idag var dimman tät och tjock men magiskt och trollsk.

Nu väntar en god natt och en ny vacker resa imorgon bitti. På fredag ska jag åka min gamla jobbväg för då ska jag avtackas. Av mitt förrförra jobb. Det är inte de som är långsamma.  Det är jag som är snabb.



Lev väl!♥