Myter och verklighet!

"Det finns en plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra!" USA´s förrförra utrikesminister, under Bill Clinton, Madeleine Albright, skrädde inte orden ibland men sa även kloka saker. Skinn på näsan, ett briljant intellekt samt en stor portion humor gjorde henne inte bara ryktbar och känd utan även till fiende. Framförallt för många män. Även om jag inte tror på ett helvete och inte på att någon människa egentligen har en plats där, om det nu skulle finnas, så är citatet rätt träffande och mycket klokt.

En av de största myter som finns är att kvinnor inte kan samarbeta. En myt som vi odlar och älskar att odla. Till vilken nytta då? Är det denna myt som gör att ett av världens mest jämställda länder har så få kvinnor som chefer eller kvinnor i ledande positioner överhuvudtaget? Mellanmjölkens land är ett land av koncensusbeslut. Vi ska vara så förbannat överens hela tiden. Visst, det är en fin tanke, en tanke om solidaritet och allas rätt att bli hörda och sedda. Men det är också en rätt skrämmande tanke att vi alla måste tycka lika för det är först då vi är ok. Det är inte farligt att tycka olika, inte vara överens hela tiden eller att möta motstånd. Motstånd kan vara det bästa som finns. Det kan vara det som utvecklar och föder nytt.

Vi odlar den förrädiska myten om att kvinnor inte kan samarbeta. Tyvärr hör jag alltför ofta kvinnor som med en dåres envishet hävdar att de aldrig upplever ojämnställda förhållanden på arbetsplatsen eller hemma, att de tycker att det är mycket enklare att jobba med män eller att kvinnor bara tjafsar med varandra. Vad gör detta för gott annat än att fortsätta odla fördomar och myter. Feghet, okunskap om varför saker och ting är som de är och en stor portion rädsla döljer sig ofta bakom dessa uttalanden. Ofta är det kvinnor före 35 års ålder som säger detta. Sedan kommer verkligheten ifatt... Lär vi oss att se mönster kan det igenkännandet leda till handling!

Vi kvinnor behöver bli bättre på att hjälpa, stötta och leda varandra. Män som kvinnor! Vi behöver lära oss att ta mer ansvar, sätta tydligare gränser gentemot männen och släppa loss häxan inom oss. Kvinnor ska och kan chefa på det sätt som är naturligt för dem och inte härma männen.  Vi kan inte älska alla och vi kan lära oss att lite ilska kan vara rena utvecklingsmotorn. Män behöver också lära sig att ta mycket mer ansvar. Det handlar inte bara om att släppa ifrån sig makten utan om att faktiskt få ett bättre samhällsklimat. Och att våga se, förstå och lära sig.

Så länge det fortfarande 2011 finns män som med sitt språkbruk och agerande har svårt att acceptera att kvinnor kan ha lika kompetens eller, gudbevars, större kompetens än dem, är det ett dilemma. Jag generaliserar, visst, men bara det faktum att kvinnor och män i arbetslivet spelar på männens halva av spelplanen är absurt 2011. En planhalva där synliga och osynliga regler har satts upp av män och där män bygger strukturerna.

Som motpool till det inledande citatet säger vi istället "Det finns en plats i himlen för kvinnor som hjälper varandra!"

Vi kan alla hjälpa varandra mot ett mer jämnställt samhälle. Män och kvinnor tillsammans. Vi är ju trots allt bara människor, med vår stund på jorden.

Lev väl!♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0