.

Den utomjordiska vintersagan fortsätter. Det har inte blivit många timmars sömn i natt. Trodde ett tag att jag var Dorothy och att Toto och jag var på väg till landet Oz. När jag kommer upp är det ett månlandskap i vitt. Drivor, drivor och åter drivor. Ytterdörren får öppnas med lite våld och sedan försvann nästan lilla jag på förstutrappen. Svarta toppluvor syntes lite här och där, lite muttranden på gatan och sedan lite glatt samspråk när vi väl nådde ut till varandra. Och såg att det fanns människor under toppluvorna.

Vår Våfflan har säkert haft en lite tuff natt. Hennes chateau var igensnöat. Själv skuttade hon omkring i sitt tvåvåningsslott och undersökte det vita. Det vita som täckte allt därinne. Inklusive henne själv. Mat och hö låg där under någonstans.

Nu ska jag  försöka ta bussen mot vår största stad. En i stad i snökaos tydligen. Äsch, då har de inte sett Aspgatan morgonen den 11 februari. Godmorgon!



Lev väl!♥