.

Jag hittade lite rester från i måndags på ICA-Maxi. Konstäpplen i fruktdisken. Allt för att tillfredsställa alla hjärtan. Och givetvis föll jag och köpte några, till barnen och mannen i mitt liv. Själv nöjer jag mig med lite mörk choklad eftersom ett äpple, hur kärleksfullt det än är, ger mig svåra allergiska besvär. Mörk choklad är också min cup of tea...och lite surt, sa räven om rönnbären!

Februari är alla barnhjärtans månad. Det har Hjärt- och Lungfonden bestämt. Varje dag, varje år, får tre familjer veta att deras nyfödda barn har ett hjärtfel. Ca 1000 barn föds med hjärtfel i Sverige varje år. Ett barnhjärta är inte större än en valnöt men klappar starkt och självklart om det är friskt. Pengar behövs till forskningen för de små valnötshjärtan som inte orkar det. Min äldste son föddes med ett litet hjärtfel. Så litet att det inte upptäcktes förrän efter ett par år och av en händelse. Det fanns ett litet tomrum mellan kamrarna som orsakade ett blåsljud. När han gjorde sin senaste hjärtundersökning för några år sedan hade det växt ihop och inget syntes längre. Jag har också en liten defekt på hjärtat, eller på klaffen. Ett litet fel som förstärks vid infektioner men som är så litet att det inte åtgärdas och som förmodligen aldrig hade upptäckts om inte harpesten hade satt klorna i mig. Både mitt och sonens lilla fel är sådana som många föds med och lever med utan att ens veta om. Men för dem som föds med allvarliga fel, fel som kan både förkorta livet eller försvåra det, behövs hjälp och mer forskning. Men visst är det fantastiskt vad vetenskapen idag kan och vet om människokroppen och dess funktioner. Att ett litet valnötshjärta går att operera är fantastiskt i sig.



Lev väl!♥