.

Idag började jag jobba igen. Men livet på en Pynne tar det i lugn takt med en lugn start. Efter 2 1/2 år med sjukdom och virus som aldrig läker får saker ta sin tid. 25% ska avverkas en tid framåt. Det låter inte mycket men med tanke på att jag inte har arbetat sedan telefonen uppfanns så är allt relativt. Det kändes bra att vara tillbaka i Glada Hudik och se alla glada arbetskamrater. Många kramar och välkomnande, varma ord, gjorde återkomsten extra skön. Jag har en vikarie sedan en tid tillbaka. En tjej som är en klippa. Det känns tryggt och skönt. Men efter första dagen känns jag lite mör i vilket fall. Trots att jag mest avverkat ett par möten och mest lyssnat. Eller det var föresatsen. Att lojt luta mig tillbaka så här första dagen och bara uppdatera mig lite. Föresatsen gick om intet rätt fort. Inte kan jag vara tyst. Inte mycket och inte länge.

Hemfärden i duggregn gick rätt sent men i gott sällskap. Min goa vän T transporterade hem mig till hemmets lugna vrå. Ja, lugn och lugn. Allt är relativt. Till och med att definiera lycka!




Lev väl!♥