.

En badmintonhelg i ett blåsigt, grått men till slut soligt Östersund är en helhetsupplevelse. En helhetsupplevelse på känslor, trötthet, spänning, ljud och människor!

Mickan tog sig hemåt med två tredjeplatser, i singel och dubbel. Fick se sig besegrad i semifinalen i singel av den norska som tog hem hela paketet. David tog sig till kvartsfinal men där började han tänka. Och sluta röra på fötterna. Men han spelade strålande fram till dess. Bättre än på länge. Nästan som i fornstora dagar då han brukade ta hem hela paketet. Dvs, både singel, dubbel och mixed.

Gårdagskvällen avslutades med middag för spelare, tränare och bihang. Klanen Ottosson Sjögren återvände sedan till hotellet och såg den underbart sorgliga men ljuvliga PS I Love You. Liggandes i hotellsängarna var en bitterljuv film ett självklart val. Sovmorgon och hotellfrukost inledde den blåsiga söndagen. Mickan fick tydligen sova för länge för hon var inte på hugget i semifinalen i singel. Där var den där norskan på tå och ett steg före. Nästan hela tiden.

En Mickan värmer upp!

Min favorit under helgen blev en solig och pillemarisk liten man. I för stor tröja och en racket, som såg ut att vara lika hög eller möjligtvis kort som han, spelade han för liv och lust. Studsade på banan och verkade ha det precis så roligt som man ska ha på en badmintonbana när man är 10 år. Tänk om 16-åringarna också kunde se lika studsiga och levande ut som den soliga grabben i för stor tröja. Jag hoppas han får fortsätta att studsa, se lika nyfiken och pillemarisk ut även när han är 40 år och spelar badminton.


Mickan och Linnea i semifinal.

Lev väl!♥