.

Something new, something blue, something old, something borrowed!
Allt fanns där. Den där hiskeligt varma junidagen 1992.

I trappan ned till källarvåningen har vi ett litet fotogalleri. Ibland bara måste jag stanna och titta. Titta och förundras över hur åren går. Den där bruttan på fotot här ovan ser så vansinnigt vän ut. Vän är inget mina vänner på direkten associerar mig med. Inte efter ett tag heller.

Åren går och livet på en Pynne blir kanske inte vänare men mindre kantig. Det hon förundras mest över hur dessa tre solstrålar plötsligt har förvandlats till bombastiska, egensinniga, självständiga varelser. Alldeles förtjusande solstrålar till varelser.


Lev väl!♥