.

Under en viss period av mina Uppsalaår pågick et psykologiskt experiment. Jag genomförde det själv. För att pigga upp mig, trösta mig eller gud vet vad, så inhandlade jag ibland en "Pynnegladtröja". Jag blev påmind om detta av kära systrar för ett tag sedan. De eller någon av dem tyckte jag skulle ta och gå och köpa en"Pynnegladtröja". Jisses. Det hade jag helt glömt. Att det var så man kunde göra. Vad lätt det var. Syster H skulle nog gärna säga att jag har ägnat mig åt flera varianter av detta psykologiska experiment genom åren. "Pynnegladskor", "Pynnegladlyktor", "Pynnegladblommor", "Pynnegladkonst". Men tröjorna hade jag glömt. Givetvis tog jag dem på orden och inhandlade ett stycke tröja. Det funkar. Jag var glad åtskilliga timmar efteråt. Ja, kanske t o m dygn. Uppiggad blev jag. Nu vet jag ju inte om det först och främst var för att jag hade blivit påmind om detta crazytillstånd eller om det var själva tröjan. Både och förmodligen.

Bruce Springsteen – Waitin' On A Sunny Day

Jag har döpt en av mina listor på Spotify till Pynneglad också. Där ligger diverse. Nostalgi, skratt, tårar, vemod, crazy...Pynneglad är inte bara det rent och skärt lyckliga. Vad nu det är? Pynneglad är mera känslan, känslorna av minnen, goda och mindre goda. Jag kanske skulle kalla dem vemodiga idag. Det är känslorna och minnen av människor och platser. Saker jag gjort och inte gjort. Saker jag borde gjort. Och definitivt saker jag inte borde gjort. Men det är mina. Mina Pynnegladsaker.

 Gloria Gaynor – I Will Survive
Yazoo – Only You

Lev väl!♥