Magiskt och tryggt!
I Ljusdal finns det ca 10 000 invånare. I hela kommunen ca det dubbla. Och kommunen är stor. Till ytan. Man behöver inte vara mattesnille för att förstå att vissa delar av kommunen är glest befolkade. Ja, nästan tomma! De stora mängderna bor i Ljusdal, Järvsö och Färila. Lite mindre mängder i Los, Ramsjö och Fågelsjö. Har ni inte varit i Fågelsjö så åk dit och besök gården "Bortom Åa". Där har tiden stått stilla på ett alldeles speciellt sätt. www.fagelsjo.nu.
Det är trollskt och det är en historia som berör!
Tillbaka till det lite större Ljusdal. Centralorten i kommunen. Här växte jag upp, hit återvände jag och här befinner jag mig nu, just nu, på livets mystiska resa. Där jag bodde i Schweiz hälsade alla på alla. Det var visserligen en mindre by utanför Bern men i alla fall. Det var trevligt. Det var tryggt. Även inne i huvudstaden Bern hälsade man gärna och ofta på varandra. Tschau Zäme, Salut, Grüsse...
Toffen! Ett typiskt Toffenhus. Dock inte det jag bodde i. Jag bodde lite ovanför, så där till vänster.
Vi använder inte de orden i Ljusdal, men vi hälsar på varandra. Hej, Hallå eller det typiska Ljusdalska HÄJDÅÅ. Jaa, när man möts! Nästan alla och nästan jämt. En anledning är så klart att många känner varandra! Det är något positivt med småstaden. Många tycker nog också att det är negativt. Alla känner alla, kontrollen...Även jag har nog kännt så. Men nu har jag bestämt att det bara är positivt. Det är tryggt. Det är charmigt. Det är social gemenskap. Japp, så är det. Varför bestämma sig för något negativt när jag nu ändå bor här? Jag har i alla fall haft ett val att bosätta mig mig!
Men det är klart. Ibland undrar även jag vilka alla är som hälsar. Jag växte upp här, flyttade, var borta i nästan 15 år, kom tillbaka. Men jag har jobbat inom yrken där jag har synts och mött många människor. Så ibland undrar jag om alla känner apan? Men nej, det är tryggt, det är charmigt. Det är social gemenskap.
Vårt vackra gamla vattentorn. Underbar utsiktsplats.
Vi har mycket vatten omkring oss!
Det är magiskt och ett häftigt mysterium! Livet i Ljusdal! Och Livet på en Pynne!
Lev väl! ♥
Det är trollskt och det är en historia som berör!
Tillbaka till det lite större Ljusdal. Centralorten i kommunen. Här växte jag upp, hit återvände jag och här befinner jag mig nu, just nu, på livets mystiska resa. Där jag bodde i Schweiz hälsade alla på alla. Det var visserligen en mindre by utanför Bern men i alla fall. Det var trevligt. Det var tryggt. Även inne i huvudstaden Bern hälsade man gärna och ofta på varandra. Tschau Zäme, Salut, Grüsse...
Toffen! Ett typiskt Toffenhus. Dock inte det jag bodde i. Jag bodde lite ovanför, så där till vänster.
Vi använder inte de orden i Ljusdal, men vi hälsar på varandra. Hej, Hallå eller det typiska Ljusdalska HÄJDÅÅ. Jaa, när man möts! Nästan alla och nästan jämt. En anledning är så klart att många känner varandra! Det är något positivt med småstaden. Många tycker nog också att det är negativt. Alla känner alla, kontrollen...Även jag har nog kännt så. Men nu har jag bestämt att det bara är positivt. Det är tryggt. Det är charmigt. Det är social gemenskap. Japp, så är det. Varför bestämma sig för något negativt när jag nu ändå bor här? Jag har i alla fall haft ett val att bosätta mig mig!
Men det är klart. Ibland undrar även jag vilka alla är som hälsar. Jag växte upp här, flyttade, var borta i nästan 15 år, kom tillbaka. Men jag har jobbat inom yrken där jag har synts och mött många människor. Så ibland undrar jag om alla känner apan? Men nej, det är tryggt, det är charmigt. Det är social gemenskap.
Vårt vackra gamla vattentorn. Underbar utsiktsplats. Vi har mycket vatten omkring oss!Det är magiskt och ett häftigt mysterium! Livet i Ljusdal! Och Livet på en Pynne!
Lev väl! ♥
Kommentarer
Trackback
