Rädsla och dumhet.

Har suttit och tittat på Jerry Springer som söker sina rötter i det av nazism och antisemitism förpestade Europa under fr a 30-talet. Amerikaner i andra och tredje generationen av judiska flyktingar har både av avståndets storlek men också av sin egen utbildning inte alltid de största kunskaperna om en av vårt tids vidrigaste och skamligaste händelser. De kan historien och vet vad Förintelsen är men dess fulla betydelse och vidrighet verkar gå upp först på denna sida Atlanten. Men så är det ofta - du behöver se och uppleva för att förstå.


En av de otäckaste bilder jag vet!

Oavsett amerikaners ibland bristfälliga kunskaper om saker utanför sitt eget land så är det en både hjärtgripande och samtidigt livskraftig historia som Springer berättar. För människor är starka. Men vi kan var mycket modigare också. Och inte stå bredvid och titta på när fördomar, okunskap och ibland ren ondska får fotfäste.

Det finns ju människor i vårt land som minns nazitiden i Europa. Som minns hur den sakta fick växa fram. Hur vi och dom-känslorna förstärktes av att spela på människors okunnighet och missnöje. Att med en retorik som förstärkte utanförskap och vi och dom-känslor sakta men säkert få människor att tro att så här är det. Det här är rätt. Vissa är mer värda än andra. Dessa överlevande från Förintelsen åser Sverigedemokraternas sk framgångar med säkert både rädsla och sorg. För precis så var det! En gång på 30-talet. Så var det i Sydafrika så var det i Indien, i Rwanda...Vi och dom!

Det finns människor som på fullaste allvar inte förstår rädslan eller agressionen mot Sverigedemokraterna. Om man inte förstår det, förstår deras ord och vad de säger, förstår vad konsekvenserna kan bli, ja, då är det illa med både hjärta och hjärnkapacitet. Men å andra sidan många svenskar är lite smånaiva, lite rädda för både ditt och datt och vill leva i någon liten kokong.

Sverige har varit en del av världen väldigt länge. Visst, vi ligger lite avigt till men det är väl ingen ursäkt för att bli antingen dumma eller insnöade. En förvirrad och fanatisk människa spränger sig själv till döds på öppen gata i Stockholm. Nu har Sveriges oskuld tagits igen och människor blir smått tossiga. Det är fruktansvärt det som hände men det är ingen ursäkt för att det svenska samhället ska sluta sig. Vi ska inte vara en kokong, den har redan öppnat sig, tack och lov, och ska så fortsätta att vara. Jag hoppas för guds skull att landets muslimer inte ska känna sig rädda eller hotade. Ingen ska behöva känna sig rädd. Men vi måste förhålla oss till nuet och Sverige är en del av världen. Dumheten får inte ta över. Varken i Åkessons namn eller i någon annans. Vi är människor med vår stund på jorden och inte vi och dom!

En Lille Prinsen är på sin plats!

Lev väl!♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0