.

Jag som aldrig grät till Love Story som ung fällde en liten tår idag. En tår av rörelse och glädje. En tår av att allting till slut kan ordna sig och bli bra. Hårdhudade jag gick på bröllop och fällde en tår. Eller kanske t o m två.

Ute i den underbara miljön vid vattnet i Rosehills handelsträdgård gifte sig Nirmaya från Burma med sin Alf från Storhaga i Ljusdal. Nirmaya som gör världens godaste vårrullar. Nirmaya som log så att alla bekymmer fick hicka och dog.  Jag vet att jag växlade tempus där.

Nirmaya som tog sig och sina barn från landet som har gett ordet tillknäppt ett ansikte. Landet som inte vill att deras invånare ska höra,se, höras eller synas.

Nirmaya stod idag i den fria naturen vid vattnet så vacker och glad som bara den är som ser livets värde.
Och vi fick äta vårrullar.


Delar av gamla Krakelgänget flankerade av ett stycke dotter och ett stycke pojkvän! Bröllop är aldrig fel!


Ett stycke lite uttråkad Miranda. Bröllop kan, om inte annat, vara lite väl långa. Och lite väl många vuxna!


Lev väl!♥