.

Idag kom lille Hannes på besök. Han kom inte själv utan hade sällskap av pappa Micke, som är lite större! Men bara lite!
De var på väg från Duved, och fritidshuset, hem till Stockholm. Inatt skulle de till Hannes stora lycka bo på hotell. I Gävle. Jag rekommenderade gamla CH och att de imorgon skulle ta en tur till Furuvik. Så skulle det bli. Men innan de for vidare hann vi med en fika, lite hallonplockning och matning av kanin. Våfflan överlycklig över den glädjestrålande Hannes välvilja att mata henne med maskrosblad. Matte Mickan har varit lite krasslig några dagar så ömhetsbetygelserna har nog varit i minsta laget. I alla fall i Våfflans värld. Men det såg glada Hannes ut att återgälda. En sexårings strålande ögon är en påminnelse om livets förträfflighet.

Annars var det en ryckig dag. Orkade inte gå upp kl fem och åka med mannen i mitt liv in till Glada Hudik. Hans tåg gick strax före sex. Utan jag tog bussen. Och det var länge sedan jag gjorde. Ett tag satt jag och funderade på varför jag hade tagit bussen. Jo, jag skulle ju hämta vår bil på tågstationen. Illa, illa. Annars var det behagligt att åka buss. Du kan ju göra vad du vill. Vila eller läsa t ex. Det är lite svårare när du kör bil.

På jobbet försökte jag undvika kaffet idag. All medicinering har gjort magen lite ömtålig. Att undvika gick så där. Eller rättare sagt, det gick inte alls. Vid halv tolv tog jag det viktiga beslutet att huvudet var viktigare att kurera än magen. Jag tog min kopp från Ingalunda Gård i ett stadigt grepp och tog riktning mot kaffemaskinen. Ljuvliga droppar rinner efter en stund genom min kropp. Kan bara hoppas att de hoppas över de värsta partierna i magen. Och faktiskt kändes det så, för de ville ut väldigt fort. Eller det kanske snarare har med den kvinnliga åldern att göra. Men jag hann skriva klart nyhetsbrevet jag höll på med. Plötsligt gick allt av bara farten.
 
Väl hemma ett litet utbrott med barnen om svårigheterna att plocka ur en diskmaskin och hänga en tvätt. Och lite mer! Men så kom Hannes och bekymmer fick ett annat skimmer.

Efter Hannes och far Micke väntade dessutom en timmes ljuvlig helkroppsmassage hos min räddande ängel. Det mesta kan ses i rosarött efter en sådan behandling.

Jag plockade lite vinbär och hallon och gjorde en marmelad. Och när jag ändå var igång, blandade jag i svartpeppar och vaniljstång. I marmeladen alltså. Och av bara farten blev det lite eget vaniljsocker också och Aloe Vera-plantan från Fuerte Ventura kom i jord.

Det måste ha varit en sexårings leende och möjligtvis massage och allt härligt kaffe som fick igång energin. I alla fall för en stund!

Och medan marmeladen kokade dubbelkollade jag på fotbollen och Morden i Midsomer. Skrämmande hur mycket lite leenden, kaffe och massage kan ställa till. Men det är klart, när kaptenen är från Ljusdal och morden tycks vara oändliga så...

     
Petra                                 Felicia                        Angelica                                   Margot

Tre systrar och deras mamma! På Ingalunda Gård!

Lev väl!♥